Pressmeddelanden

Viktiga förslag i ny svensk konstnärspolitik

28 mars 2018

Idag överlämnas den statliga konstnärspolitiska utredningen ”Konstnär – oavsett villkor?” till kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke. En liknande genomlysning har inte gjorts på 15-20 år. Utredningen visar tydligt behovet av reformer och satsningar på konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Här kommenterar Konstnärernas Riksorganisation utredningen.


Utredningen vill stärka finansieringen av utställningsavtalet, MU-avtalet, dels med fem miljoner direkt till arrangörer och främjandeorganisationer, dels genom en pott på 25 miljoner kr som ska stärka konstnärernas villkor inom Kultursamverkansmodellen (den regionala kulturpolitiken).

– Satsningarna är nödvändiga, då de flesta konstnärer i dag inte får betalt för sin arbetstid när de anlitas av offentligt finansierade konsthallar och museer. Däremot är utredningens förslag alldeles för lågt räknat. Statsbudgeten gick med 54 miljarder i överskott förra året. Regeringen kan och bör satsa 20 miljoner kr redan i vårbudgeten 2018 så att konstnärerna får skäliga ersättningar redan detta år, säger Eva Månsson, verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation.  

Utredningen föreslår en helt ny fond för bild- och formkonstnärer med inspiration från den norska konstfonden. Fonden skapas genom en liten avgift på andrahandsförsäljningen av konst för vilken upphovsrätten slutat gälla (70 år efter upphovspersonens död). Utredaren Ann-Christin Nykvist uppskattar att fonden kommer att inbringa minst 40 miljoner kr per år.

– Det här är ett mycket bra och viktigt förslag som utreddes redan 1997 av staten. Tyvärr har förslaget blivit liggande. Fonden kommer att skapa möjligheter för många bild- och formkonstnärer att utveckla sina konstnärskap över tid, säger Eva Månsson.

Utredningen vill även stärka statens arbete med offentlig konst genom att införa ägardirektiv om enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar till statliga fastighetsbolag.

– Utredningen föreslår att motsvarande en procent av byggkostnaderna ska avsättas för offentlig konst när det offentliga bygger. Det är ett bra och viktigt förslag då det bidrar till att invånarna får ta del av mer konst i sina livsmiljöer, samtidigt som det ger fler konstnärliga gestaltningsuppdrag. Även myndigheter som investerar i infrastruktur så som Trafikverket bör få det inskrivet i sina regleringsbrev säger Eva Månsson.

Utredningen lägger också förslag för att stärka konstnärers möjlighet att ta del av socialförsäkringssystemen och föreslår en utredning för stärkta pensioner.

– Det är en viktig stomme i utredningen. Självklart ska konstnärer precis som andra yrkesgrupper kunna ta del av våra trygghetssystem. Det skapar förutsättningar för fler att våga satsa på sitt konstnärskap och det leder till mer konst i samhället.

I utredningen föreslås en räcka satsningar som har goda förutsättningar att förbättra villkoren för konstnärerna - så som en allians för upphovspersoner, fler konstnärliga residens, stärkt stöd till centrumbildningar, digitaliseringssatsningar, förstärkning av konstbildningen mm.

– Så länge bild- och formkonstnärer tjänar 13 000 kr före skatt blir konstnärsyrket en klassfråga och minskar mångfalden. Därför är det bra att det har gjorts en utredning som lägger förslag på ett stort antal områden. Nu behöver både nuvarande regering och den som väljs i höst, omvandla de här förslagen till konkret politik. Det måste vara möjligt att leva på konstnärlig verksamhet i Sverige, säger Eva Månsson.

Utredningen kommer att remitteras under våren och Konstnärernas Riksorganisation analyserar då förslagen i detalj.

För mer information, kontakta:

Eva Månsson, verksamhetsledare Konstnärernas Riksorganisation, eva.mansson@kro.se, 076-6040707

Fakta utredningen
Läs hela utredningen här
Läs utredningens presentation här

Fakta MU-avtalet
Kulturrådet har sammanställt siffror över hur arrangörer, främst länsmuseer, som får statliga medel via Kultursamverkansmodellen betalat bild- och formkonstnärer vid utställningar under 2017. Den genomsnittliga ersättningen för visning av verken var 5142 kr, och för omkostnader och arbetstid 2528 kr. 

Är detta en rimlig ersättning för att producera utställningar åt offentliga utställningsarrangörer? I MU-barometern 2015 räknade två erkända konstnärer ut sina verkliga kostnader för att producera utställningar till ett länsmuseum respektive en kommunal konsthall. Konstnärernas kulturbidrag, då de räknade med sin arbetstid, blev till regionen drygt 380 000 kr och till kommunen 180 000 kr.


Häng med i konstnärspolitiken!

Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.

Vi delar inte din epost med någon

Är du medlem?

Då får du redan dessa – och många fler nyheter – som del av ditt månatliga medlemsbrev och behöver inte anmäla dig här!