Pressmeddelanden

Ny granskning av statens konstpolitik

10 juni 2015

Medan både statens och regionernas kulturutgifter har ökat mellan 2010 och 2013 har investeringarna i bild- och formkonsten och ersättningarna till kulturskaparna sjunkit. Bara två procent av statens försiktigt tilltagna kulturbudget investeras i produktion av bild- och formkonst och upphovsrättsliga ersättningar. Detta trots att konsten drar miljontals besökare till museer och konsthallar och är det kulturområde som har flest professionella utövare och störst andel kvinnor.


Det visar en ny granskning av statens konstpolitik, ”Den samtida konsten och den ovilliga staten”, framtagen av Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF).

- Vår granskning klargör att det är absolut nödvändigt för regeringen att leverera en politik som kan göra skillnad för bild- och formkonsten och konstnärerna. Det gläder oss att Alice Bah Kuhnke utlovat en nationell handlingsplan, men det är lika oroväckande att vi ännu inte sett några konkreta förslag då förhandlingar om höstens budget redan pågår för fullt, säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande för KRO.

Resultatet av de senaste årens kulturpolitik avtecknas i 2014 års stora konstnärsenkät. I den framgår att de blygsamma inkomsterna för majoriteten av de professionella konstnärerna sjunker över tid. Fler av konstnärerna jobbar i dag med annat än konsten än för sex år sedan. Sveriges välutbildade konstnärskår tar jobb i välfärdssektorn och i handeln istället för att vara verksamma som konstnärer och tränger därmed bort andra arbetssökande.

– Det är en usel kulturpolitik och en lika usel sysselsättningspolitik. Ökade investeringar i kultur och konst skapar både ett bättre samhälle och flera jobb. Det behövs också en stärkt bildupphovsrätt och efterfrågestimulanser på konst och konsthantverk, säger Sanna Svedestedt, ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.

Endast 28 procent av svenska museer betalar konstnärerna de mycket anspråkslösa minimiersättningarna enligt det statliga utställningsavtalet. Få av museerna ersätter konstnärerna för nedlagd arbetstid trots att många lägger ned månader av arbete inför en utställning. Av de totala lönekostnaderna på museer går endast ett par promille till konstnärerna.

- Det finns ett djupt rotat systemfel i kulturpolitiken. Medan kulturbyråkratin och institutionerna försörjer tusentals personer är det alltför få konstnärer som kan leva på sin konst. Vi menar att regeringen måste använda både morot och piska för att få offentliga museer och konsthallar att betala anständiga ersättningar till konstnärer, säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.

Fakta och länkar
Rapporten ”Den samtida konsten och den ovilliga staten”
Artikel på DN debatt idag: "Bättre att konstnärerna arbetar med konst"
Artikel i tidningen Konstnären med Per Bill (M), kulturpolitisk talesperson, Katarina Jönsson Norling och Sanna Svedestedt om rapporten

För intervjuer, kontakta:
- Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas
Riksorganisation, katarina@kro.se, 076-827 76 00
- Sanna Svedestedt, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, sanna@kro.se, 070-330 33 79

För att boka intervju eller fråga om rapporten, kontakta:
- Pontus Björkman, politisk sekreterare och pressansvarig KRO/KIF, pontus@kro.se, 073-77 11 850

Pressbilder finns här.

 


Häng med i konstnärspolitiken!

Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.

Vi delar inte din epost med någon

Är du medlem?

Då får du redan dessa – och många fler nyheter – som del av ditt månatliga medlemsbrev och behöver inte anmäla dig här!