KONSTNÄREN nr 3 2016: Konsten i medierna

22/09/2016
Vad har hänt med mediernas konstbevakning sedan 1990­-talets glansdagar? Har den blivit mer marknadsanpassad och sensationslysten? Vad är viktigast för att få genomslag på kultursidorna – bra konst eller ett bra pressmeddelande? I årets tredje nummer riktar KONSTNÄREN uppmärksamheten mot mediernas bevakning av samtidskonst.

Vi pratar med några av de få konstnärer som syns i medierna, med kulturredaktioner och frilanskritiker om vad det är som gör att bild- och formkonsten får mindre spalt- och tablåutrymme än andra konstformer. För så är det – KONSTNÄREN har räknat artiklar och inslag

KONSTNÄREN nr 3 kommer ut i samband med Bokmässan i Göteborg 22-25 september. Välkomna till Kulturtidskriftsmontern (plats B02:41).

Vill du också få tidningen i brevlådan? Här prenumererar du och beställer enstaka nummer.

Ur KONSTNÄREN nr 3 2016:

Porträtt: Konstnären i medierna. Kändiskonstnären, skandalkonstnären, debattören, doldisen och konstnären som hamnade i en lokal mediestorm. Ida Therén har pratat med fem konstnärer om hur det är att hamna i mediernas blickfång. Kakan Hermansson, NUG, Erik Krikortz, Nina Bondeson, Makode Linde.

Makt: Eva Beckman. SVT:s kulturchef medger att hon har ett spänt förhållande till samtidskonsten och berättar varför hon inte tycker att konstnärer skulle göra sig bra i Babel-formatet.

Reportage: Konstbevakarna. Tidningarnas pressade ekonomiska situation, krympande skribentarvoden och en nyhetsjagande generation kulturjournalister utan gemensam kunskapskärna. Olle Niklasson har frågat kulturchefer, konstredaktörer och frilansskribenter varför samtidskonsten har hamnat på efterkälken i medierna.

Kritikens nya rum. I tidningskrisens spår måste fler ta ansvar för konstkritikens överlevnad. Kritikerlabbet är ett initiativ finansierat av Bonniers.

Essä: När konsten skulle gå genom rutan. När tv var nytt fanns förväntningar på mediets förmåga att göra konst till en angelägenhet för alla. David Rynell Åhlén berättar om 50- och 60-talets försök att utveckla lämpliga tv­-program för konstspridning till hemmen. Hur tog de sig uttryck? Och var finns förhoppningarna idag? 

nummer av konstnären: