Unik kartläggning av hot mot konstnärer

Mer än var femte konstnär har utsatts för hot och hat.
Myndigheten för kulturanalys har sammanställt och analyserat svaren på den enkät som skickades ut till KRO/KIF och Författarförbundets (SFF) medlemmar hösten 2015. Den bakomliggande frågan är om utsatthet och oro påverkat utövarnas konstnärliga frihet – och i förlängningen vad det får för konsekvenser för det demokratiska samtalet.

Mer än var femte konstnär och var tredje författare i enkäten uppger att de någon gång utsatts för hot, trakasserier, stöld, våld eller skadegörelse som varit kopplad till deras yrkesutövning. Bland konstnärerna har nio procent råkat ut för hot och trakasserier det senaste året. Bland författarna är samma siffra nitton procent. Både konstnärer och författare med utländsk bakgrund är i högre grad utsatta för våld och hot och trakasserier, och bland konstnärerna är betydligt fler kvinnor än män utsatta. Resultaten visar att ökad synlighet i media och sociala medier bidrar till en ökad utsatthet för hot och trakasserier, framförallt bland författarna. Sociala medier är den vanligaste hotvägen.

Två procent har utsatts för våld relaterat till arbetet de senaste tolv månaderna. Det handlar alltså om cirka 60 individer, av de 3000 som besvarat enkäten.

–Är det mycket eller lite att två procent har råkat ut för våld relaterat till sitt arbete? Det är en svår fråga att bedöma, säger Katharina Tollin, utredare på Kulturanalys.

Våld behöver inte bara handla om fysiskt våld – de som svarat har nämnt allt från förgiftat husdjur till psykisk mobbning och överfall. Bland ”hot” för konstnärerna nämns bland annat sexuella trakasserier, stalking och hot om att förstöra ens karriär. Kategorierna glider ibland ihop.

Skadegörelse och stöld är vanligare bland konstnärer än bland författare. Samtidigt frågar sig utredarna om just skadegörelse och stöld kan ha olika innebörd för de här två grupperna. Enkätsvaren tyder på att skadegörelse mot författare kan röra sig om att slå sönder en bil eller brevlåda för att uttrycka en aggressivitet riktat mot författaren och dess åsikter. Skadegörelse mot konstnärer handlar ofta snarare om verk som står på offentlig plats.

–Det kan vara riktat mot konstnärens åsikter. Men det kan också handla om skadegörelse utan tydligt syfte, säger studiens andra utredare Gunnar Myrberg.

När det gäller skadegörelse vet de flesta inte vem förövaren är – medan det vid hot och trakasserier ofta finns en tydlig avsändare.

Utredarna erbjuder kunskapen, men lämnar till förbunden att föreslå åtgärder som kan hjälpa just deras medlemmar. Befinner man sig i en riskgrupp är det bra att känna till vad man ska tänka på vid incidenter. Det många nämner som viktigast vid hotfulla händelser är att ha kollegor och vänner nära, säger Gunnar Myrberg. De ämnar passa vidare frågan till förbunden. Hur kan man organisera stöd mellan kollegor?

–Det värsta är ofta att man är ensam med sin dator när det kommer ett hot, eller om det har varit inbrott och man känner sig utsatt. Då är det viktigt att få stöd från andra.

Ida Théren

 

Så många utsätts

 

Utsatthet hot och trakasserier (totalt)

Konstnärer: 21 procent 

Författare: 35 procent

 

Utsatthet hot och trakasserier (senaste året)

Konstnärer: 9 procent 

Författare: 19 procent

 

Utsatthet våld (totalt)

Konstnärer: 4,8 procent 

Författare: 5,5 procent

 

Utsatthet våld (senaste året)

Konstnärer: 2 procent 

Författare: 2,3 procent

 

Utsatthet skadegörelse och stöld (totalt)

Konstnärer: 25 procent 

Författare: 5 procent

 

Utsatthet skadegörelse och stöld (senaste året)

Konstnärer: 7 procent 

Författare: 2,1 procent

 

Därför gjordes undersökningen

I ett uppmärksammat reportage i KONSTNÄREN nr 3 2014 berättade flera svenska konstnärer hur de upp- repade gånger utsatts för hot och trakasserier kopplade till sin konst- närliga verksamhet, främst från nazister och högerextrema grupper. Tillsammans med Författarförbundet initierade KRO/KIF och KONSTNÄREN undersökningen som gjorts av Myndighet för Kulturanalys. Undersökningen består av ett frågeformulär som är utformat av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för att studera politikers utsatthet och våld, men omarbetats för att passa kulturutövare. Enkäten skickades till förbundens samtliga medlemmar, totalt cirka 6000 kulturskapare. Hälften har svarat.

 

Röster om hoten mot konstnärerna

Katarina Jönsson Norling, Riksordförande KRO/KIF: Det här är förstås oroväckande. Varje hot mot en konstnär och förstörelse av ett konstverk är inte bara ett brott mot en människa, det riskerar också att begränsa den konstnärliga friheten. Att så många har utsatts bara det senaste året måste kulturministern och myndigheterna ta på stort allvar.

Joanna Rytel, konstnär. Berättade om hur hon utsatts för upprepade hot och trakasserier i KONSTNÄREN nr3 2014:
– Man behöver framför allt få skyddade personuppgifter. Men det är inte så lätt. Man måste komma med bevis att det finns en hotbild mot en just då. De fattar inte att en hotbild kan dyka upp väldigt plötsligt - man blir intervjuad och förekommer i media eller har en utställning på gång. Polis och myndigheter måste lära sig hur en konstnär jobbar.

Anders Rydell,
fd chefredaktör för KONSTNÄREN och initiativtagare till enkäten:

– Resultaten bekräftar till stor del vad vi misstänkte – att konstnärer är en väldigt utsatt grupp. Men siffrorna är mer chockerande
än jag föreställt mig. De borde få alla att inse vilket hot den konstnärliga friheten är utsatt för. Undersökningen ger också ett starkt belägg för att det främsta hotet kommer från högerextremt håll.

Alice Bah Kuhnke, Kultur- och demokratiminister:
– Jag kommer under våren att presentera en satsning för att förebygga och mot- verka hot och hat mot kulturutövare. Hot mot konstnärer får oerhörda konsekvenser där självcensur är en av de sorgligaste. Det är också viktigt att titta på hur våra offentliga institutioner i vissa fall begränsar sig när de tar risker med en utställning.