Remissvar Region Västra Götalands kulturplan för 2020-2023

Västra Götaland
09/08/2019
Konstnärernas Riksorganisations remissvar Region Västra Götalands kulturplan för 2020-2023

Innehållsförteckning

  1. Konstnärernas Riksorganisation
  2. Sammanfattande analys av Region Västra Götalands remissversion
  3. Förslag till åtgärder
  4. Konstnärernas Riksorganisations fokusområden
  • En handlingsplan för bild- och formkonsten
  • Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet)
  • Enprocentsregeln
  • Armlängds avstånd
  • Samverkansmodellen 
  • Den kommunala aspekten 
  1. Kommentarer på Region Västra Götalands kulturplan
  2. Källor 

 

  1. Konstnärernas Riksorganisation

Konstnärernas Riksorganisation arbetar aktivt med frågor som rör den professionella bild- och formkonsten och konstnärernas villkor inom kultursamverkansmodellen.Konstnärernas Riksorganisation företräder fler än 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer. I Region Västra Götaland organiserar Konstnärernas Riksorganisation 640 professionella bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare. Remissvaret är utarbetat i dialog mellan Konstnärernas Riksorganisation och organisationens företrädare i Region Västra Götaland. 

 

 

  1. Sammanfattande analys av Region Västra Götalands remissversion 

 

 

Konstnärernas Riksorganisation har läst Region Västra Götalands remissversion på kulturplan för 2020-2023. 

Kulturplanen är ambitiös och det märks att regionen arbetar strategiskt och initierat i flera politikområden. Västra Götalandsregionen är en region som vi från vårt håll ofta lyfter som förebild givet MU-arbetet. Men det betyder inte att vi inte ser förbättringspotential. Vi ser även framemot en utvärdering av hur arbetet med den MU-pott regionen arbetar med faller ut.

När det kommer till lokaler och ateljéer för konstnärlig verksamhet finns det kvar att göra. En sak som vi inte kan understryka tillräckligt är vikten av armlängds avstånd när det kommer till bild – och formkonst. Vi ser att fler och fler politiker inte är medvetna om sitt uppdrag, att möjliggöra för konstens varande men att aldrig vara med och bestämma Vilken konst som ska produceras.

Slutligen vill vi peka på hur positivt det är att regionen arbetar gentemot Agenda 2030 i sina strategier – här vill Konstnärernas Riksorganisation gärna peka på Unescos Mångfaldskonvention också för inspiration i arbetet framåt. Unesco ger på regelbunden basis ut rapporten Reshaping Cultural Policies som bygger på information om hur länder som anslutit sig till konventionen genomför den. Rapporten har getts ut två gånger och finansieras av Sverige genom Sida. Rapporten är indelad i fyra tematiska områden: 1. Stöd till hållbara system för kulturpolitik 2. Uppnå ett balanserat flöde av kulturella varor och tjänster samt öka mobiliteten för konstnärer 3. Integrera kultur i ramverk för hållbar utveckling 4. Främja mänskliga rättigheter. En förutsättning för kulturskaparen är yttrandefrihet, en fråga som är av hög prioritet för Sverige både nationellt och internationellt och som ligger inom kärnverksamheten för svensk kulturpolitik. Att fritt få skapa är ännu inte en självklarhet, men genom rekommendationen kan Unesco arbeta för att stärka och skydda konstnärens rättigheter. Sverige prioriterar särskilt frågor om konstnärers yttrandefrihet, konstnärlig frihet och den särskilda utsatthet som drabbar kulturskapare som är kvinnor. 

Till sist och inte minst vill vi från Konstnärernas Riksorganisation att regionen arbetar strategiskt i frågan om hot och hat mot konstnärer. Arbeta för att konstnärer inte ska idka självcensur utifrån att institutioner backar kring vissa eventuellt kontroversiella utställningar. Samt att utbilda institutioner i att hantera hot och hat kring utställningar. 

 

 

 

 

  1. Förslag till åtgärder 

Konstnärernas Riksorganisation föreslår att Region Västra Götaland i kulturplanen skriver in att den ska:

  • Säkerställa att form, konst- och designverksamheter som får regionalt stöd skäligt ersätter de professionella konstnärer, formgivare och konsthantverkare som engageras i utställningar, panelsamtal, föreläsningar samt andra uppdrag och projekt.

 

  • Genomföra kompetenshöjande insatser gentemot kommunerna kring hur följa MU-avtalet.      Fortsätta att arbeta med utvecklingen av det fina MU-arbete som gjorts i regionen. 

 

  •      Utveckla stödfunktioner och metodutveckling i dialog med de kommuner som vill stärka sitt arbete med konstnärliga gestaltningar vid om-, ny- och tillbyggnationer. Tänk på att kvalitetsgranska urvalsgrupper inför upphandlingar. 

 

  • Ge kompetens- och resursstöd så att kommunerna kan använda metoder och verktyg (så som cultural planning) för att kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen, och underlätta för kommuner och privata exploatörer att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. Stödja kommunerna så att enprocentsregeln kan införas i alla kommuner. 

 

  • Arbeta strategiskt i frågan om hot och hat mot konstnärer. Arbeta för att konstnärer inte ska idka självcensur utifrån att institutioner backar kring vissa eventuellt kontroversiella utställningar. Utbilda institutioner i att hantera hot och hat kring utställningar. 

 

  • Hjälpa kommunerna säkerställa tillgången adekvata arbetslokaler och ateljéer för konstnärlig verksamhet till kostnader som är rimliga för professionella bild- och formkonstnärer. Det är också utmärkt att inkludera lokaler för kulturella verksamhet i stadsplaneringen. 

 

  • Uppmuntra kommunerna att skriva licensavtal med Bildupphovsrätt i Sverige.

 

 

  1. Konstnärernas Riksorganisations fokusområden

 

Bild- och formkonstnärer är en av de konstnärliga yrkesgrupper som har absolut lägst inkomster. Inkomsterna i denna kvinnodominerade sektor är alarmerande låga. Här behövs satsningar som gör det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma i regionen. Idag tvingas merparten av bild- och formkonstnärerna i landet, även de yrkesverksamma, att producera offentligt finansierade utställningar utan att få betalt för sin arbetstid. Att tillämpa avtalet för Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) är ett sätt att säkerställa att konstnärer får skäliga ersättningar för den arbetstid de lägger ned vid utställningar.

 

Kultursamverkansmodellen handlar om att skapa synergieffekter genom samverkan. I den andan skulle dialogen och samarbetet kunna stärkas ännu mer mellan Regionen och kommunerna, exempelvis genom att använda Konstnärernas Riksorganisations manual ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”som innehåller metoder, checklistor och goda exempel från kommuner i hela landet.

 

En handlingsplan för bild- och formkonsten

Från och med 1 januari 2018 är professionell bild- och formverksamhet ett eget ändamål inom Kultursamverkansmodellen, och det innebär att området bör få en nystart och utvecklas med fokus även på bland annat konstnärlig produktion, vilket i sin tur bör skapa förutsättningar för ökade statliga stöd. Konstnärernas Riksorganisation vill trycka på hur viktigt det är att en region i sitt arbete med att utveckla en konstpolitik samarbetar med och använder professionella bild- och formkonstnärers kunskap och erfarenheter. Alternativt vända sig till vårt kansli för rådgivning. 

Vi ser gärna att regionen stöttar kommunerna i att ta fram egna handlingsplaner för bild- och formverksamhet. 

I en handlingsplan bör även frågan om att arbeta strategiskt i frågan om hot och hat mot konstnärer finnas med. Att man arbetar för att konstnärer inte ska idka självcensur utifrån att institutioner backar kring vissa eventuellt kontroversiella utställningar. Utbilda institutioner i att hantera hot och hat kring utställningar. 

 

Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet)

Västra Götalandsregionen är en region som vi från vårt håll ofta lyfter som förebild givet MU-arbetet. Men det betyder inte att vi inte ser förbättringspotential och att den succesivt utökas. När det kommer till lokaler och ateljéer för konstnärlig verksamhet finns det kvar att göra. Vi ser även framemot en utvärdering av hur arbetet med den MU-pott regionen arbetar med faller ut. 

 

MU-avtalet för ersättning vid medverkan och utställning är en nyckelåtgärd för att förstärka bild- och formkonstnärernas arbetssituation och mycket låga inkomster. Att konstnärerna inte erhåller betalt för sin arbetstid vid utställningar är en av de största kulturpolitiska utmaningarna vi har i landet. 

I undersökningen ”MU-barometern” 2014 i vilken Konstnärernas Riksorganisation frågade utställningsarrangörer från hela landet om hur de tillämpade MU-avtalet blir det tydligt att det finns stora utmaningar i landets kommuner när det gäller att betala ut skäliga ersättningar till bild- och formkonstnärer när de ställer ut hos arrangörer som drivs i kommunal regi. Dessa uppvisar lägre genomsnittliga konstnärsersättningar än de övriga kategorierna. Endast sex kommunala arrangörer i landet svarade att de har betalat ersättning för arbetstid till samtliga utställande konstnärer8.

Idag tvingas bild- och formkonstnärer, även majoriteten av de yrkesverksamma, att arbeta gratis vid utställningar i landet. Genom uteblivna ersättningar subventionerar konstnärerna arrangörerna. Konstnärerna får oftast bara ersättningen för visningen av verken, inte för all den tid som läggs ned på arbetet med en utställning. Man kan likna en konstutställning vid en teateruppsättning, där det skulle vara otänkbart att inte arvodera professionella skådespelarna för repetitionstiden utan enbart för de faktiskt uppförda föreställningarna. Här behövs en radikal förändring i synen på ersättning till professionella konstnärer.

I rapporten till MU-barometern 201510 lät vi två konstnärer som ställde ut vid en kommunal respektive regional utställningsarrangör räkna på sitt kulturbidrag till kommunen/regionen genom att räkna ut de verkliga kostnaderna för sitt arbete med respektive utställning. Vid den kommunala konsthallen blev konstnärens kulturbidrag till konsthallen 180 000 kr då arbetstiden räknades. Vid länsmuseet blev konstnärens kulturbidrag 387 000 kr.

Regionen måste budgetera för att konstnärerna ska få skäliga villkor och arbeta för att kommunerna arbetar mer aktivt med skäliga ersättningar. Genom att tydligt prioritera detta i Regionens egen budget skapas förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. Region Västra Götaland är en nationell förebild då man har insett att det är orimligt att konstnärer ska arbeta gratis och därför årligen, i ett första steg, satsat en miljon kr extra bara för att finansiera medverkansersättning hos utställningsarrangörer11. För detta ska regionen ha mycket fint betyg. I Regionens plan står: För att göra Västra Götaland till en attraktiv produktionsplats för samtida konst har kulturnämnden succesivt ökat stödet för medverkans – och utställningsersättning (MU-ersättning) till konstinstitutioner med regionala uppdrag. Vi ser framemot en utvärdering av detta arbete framöver. 

På Konstnärernas Riksorganisations hemsida finns 17 skäl för att tillämpa MU-avtalet för att konstnärerna ska få skäliga ersättningar12. På hemsidan finns också praktiska verktyg såsom mallar för avtal och budgetering för konstnärers medverkansersättning, tabeller för utställningsersättning med mera13.

 

Enprocentsregeln

Enprocentsregeln innebär att minst en procent av kostnaderna för ny-, till- och ombyggnation investeras i konstnärliga gestaltningar.

Konstnärernas Riksorganisation rekommenderar Region Västra Götaland att i dialog med kommunerna prioritera och utveckla arbetet med den konstnärliga gestaltningen av offentliga livsmiljöer. I en tid då det byggs mycket i kommunerna är det en strategisk insats för att fler invånare ska kunna ta del av professionell konst i sina vardagsmiljöer. En procent av byggprojektens budget är en liten insats med tanke på de stora samhälleliga värden dessa investeringar genererar under årtionden framöver för hela regionen. Genom enprocentsregeln får regionen och kommunerna en mekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med konstnärliga och existentiella kvaliteter; vi skapar livsmiljöer med omtanke om hela människan. Den tillför ytterligare en dimension i de offentliga miljöerna och ger oss levande rum för mänskliga möten. För att arbeta professionellt med denna regel ser vi behov av ett kvalitetssäkrat juryarbete som kan utforma korrekta riktlinjer för hur arbetet bör fortlöpa. 

 

Statens Konstråd skriver (2017)14:

”Offentlig konst utgör en självklar del av samhällets gestaltade livsmiljöer. Den finns integrerad både i våra viktigaste offentliga rum och i våra vardagsmiljöer där den skapar årsringar av betydelse. Likt god arkitektur bidrar konsten till att skapa intressanta, harmoniska och väl gestaltade platser. Genom sitt fria utrymme erbjuder konsten också möjligheter till starka upplevelser, reflektion och dialog för dem som använder stadens gemensamma rum. Historiskt och i nutid har konstnärer spelat en viktig roll i gestaltningen av gemensamma platser och bidragit till unika boendemiljöer runt om i landet.”

Den offentliga konsten utgör en del av vår yttrandefrihet och är ett av de mest tillgängliga konstnärliga kulturuttryck vi har i samhället. För många barn är den offentliga konsten, exempelvis i en lekpark, det första mötet med konsten. Den offentliga konsten visar att vi alla omfattas av samhällets omsorg. Myndigheten Konstnärsnämnden skriver i sin utvärdering av enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö (dec 2013) att ”all offentlig verksamhet har ett ansvar för att den offentliga konsten integreras i samhällsmiljön”.

Här skulle fler aktörer, såväl alla kommuner i regionen som både allmännyttiga och privata byggbolag och fastighetsbolag tillämpa enprocentsregeln. Göteborg är den kommun som kommit längst i det här arbetet genom att skriva in enprocentsregeln i markanvisningarna. På så sätt delas ansvaret för de konstnärliga gestaltningarna mellan allmännyttiga bolag och privata exploatörer vilket borgar för konkurrensneutralitet mellan bolagen och att invånarna får likvärdig tillgång till offentlig konst. Det bidrar till att öka kvaliteten i livsmiljöerna och skulle göra hela Region Västra Götaland intressantare att bo i, verka i och att besöka.

Undersökningen ”Årets Konstkommuner 2017” visar att många mindre kommuner inte tillämpar enprocentsregeln. I något mer än var fjärde kommun (27 %) tillämpas enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar av offentliga miljöer konsekvent. En lika stor andel av kommunerna tillämpar enprocentsregeln som en rekommendation eller mål. I två procent av kommunerna gjordes det 18 eller fler nya konstnärliga gestaltningar under 2015-2016. I fyra av tio kommuner skapades det under samma period inte ett enda nytt offentligt konstverk. I 23 procent av kommunerna saknade man år 2016 en budget för att köpa in lös konst till de kommunala lokalerna medan det i 17 procent av kommunerna fanns en budget på över 100 000 kr. Ett skäl till det här är att många mindre kommuner med små administrativa enheter saknar kompetens och resurser att arbeta med offentlig konst, ett annat är att kommuner saknar tydliga regelverk för när och hur regeln ska tillämpas.

Konstnärernas Riksorganisation håller på att utarbeta nya rekommendationer för gestaltningsuppdragsom är värt att ha ögonen på eftersom det kan vara komplicerat att upphandla konst och riskerar att försämra villkoren för konstnärerna. Flest frågor för den enskilde konstnären gäller budget och ersättningen samt händelser och villkor under genomförandet av gestaltningen. Det är viktigt att budgeten är relevant, väl genomtänkt och verklighetsanpassad, särskilt om gestaltningsuppdraget har fast pris. Den ska innehålla konstnärligt arvode samt ersättning för konstnärens arbetstid, produktionskostnader (inkl. underleverantörer), försäkring, transport samt upphovsrätt. För att inte konstnären ska bära all risk för kostnadsökningar ska det finns utrymme för oförutsedda kostnader och, om relevant, indexreglering av ersättningen. Utbetalning av ersättningen bör ske i delar, med den första delen vid undertecknandet.

 

Eftersom det är ett konstnärligt verk som ska framställs av konstnären självmåste villkoren för genomförandet anpassas därefter, t.ex. avseende ändringar av skiss/ konstverk, fackmannamässighet, besiktningskrav, felansvar, garantier, vite samt upphovsrätt till skissen/verket. När ändringar sker av uppdragets innehåll eller tidsplan, måste motsvarande justering av konstnärens villkor ske. Vill beställaren använda standardavtal för konsulter i byggentreprenad (ABK09) eller för totalentreprenad (ABT06), måste också de anpassas efter de särskilda förhållanden som gäller för konstnärliga gestaltningsuppdrag. 

 

Konstnärernas Riksorganisation arbetar med de här frågorna i Rekommendationer för Gestaltningsuppdrag som presenteras vidare hösten 2019 och kommer att finnas på hemsidan.

 

Till sist vill vi peka på att stötta kommunerna med kompetensutveckling vad gäller LOU-förfarandet i regionen för konstupphandlingar. Både vid utställningar och inte enbart vid nybyggnationer. 

 

Armlängds avstånd

En sak som vi inte kan understryka tillräckligt är vikten av armlängds avstånd när det kommer till bild – och formkonst. Vi ser att fler och fler politiker inte är medvetna om sitt uppdrag, att möjliggöra för konstens varande men att aldrig vara med och bestämma vilken konst som ska produceras.

I kommunundersökningen ”Årets konstkommuner 2017” svarar endast 4 av 49 kommuner i Västra Götaland ja på frågan om de har en policy för att garantera den konstnärliga friheten. Göteborg, Lidköping, Skövde och Kungälv. Det är inte bra. Här finns ett gap mellan hur kulturpolitiken fungerar på kommunnivå och vad riksdagspartierna uttrycker på nationell nivå.

I den partienkät5 som Konstnärernas Riksorganisation och sju andra bild- och formorganisationer gjort inför valet 2018 svarar samtliga riksdagspartier och F! ”ja” på frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet”. Detta är en central del av ”principen om armlängds avstånd”.

I nämnda partienkätsvarar samtliga riksdagspartier och F! ”ja” på frågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. Partierna är alltså överens om att kulturen i sig är målet. Då konsten får vara fri, skapas även förutsättningar för mervärden inom andra områden.

Det är också värt att notera att alla riksdagspartier anser att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet. Samtliga partier bekräftar även att man ska ha tillgång till ett mångfacetterat kulturutbud oavsett var man bor i landet.

 

Samverkansmodellen 

Kultursamverkansmodellen har medfört ett ökat regionalt bestämmande över kulturpolitiken. Detta innebär fler möjligheter att utveckla förutsättningarna och forma framtiden för det regionala konstlivet. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver att konstnärerna kan verka under rimliga arbetsvillkor. När vi i vårt remissvar talar om konstnärer handlar det om yrkesverksamma bild- och formkonstnärer som arbetar med ett brett spektrum av konstnärliga uttryck: exempelvis måleri, skulptur, videoverk, performance, konsthantverk och formgivning.

Flera regioner i Sverige har valt att satsa på resurscentrum för bild- och formkonsten med uppdrag att stärka infrastrukturen och förutsättningarna för konstnärer och den samtida konsten samt underlätta för kommuners arbete med exempelvis enprocentsregeln och MU-avtalet. Exempel på sådana resurscenter är Konstitutet i Skåne, Konst i Blekinge, Resurscentrum för Konst i Norrbotten och Konst i Halland.

Konstnärsnämndens rapport ”Konstnärernas demografi, inkomster och sociala situation”1 från 2016 visar att medianinkomsten för gruppen bild och formkonstnärer i Region Västra Götaland 17 205 kronor före skatt i månaden, trots att många konstnärer har långa akademiska utbildningar. Siffran kan jämföras med medianinkomsten per månad för hela befolkningen i regionen som enligt SCB var 24 098 kronor (båda siffrorna rör år 2014). De låga inkomsterna i denna kvinnodominerade sektor bör Region Västra Götaland ta på största allvar. Här behövs satsningar som gör det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma i regionen. Av bildkonstnärerna är 57 procent kvinnor och av de som är verksamma inom konsthantverk/formgivning/design är 81 procent kvinnor, enligt Konstnärsnämndens rapport.

Konstnärernas Riksorganisation genomförde 2014 en stor konstnärsenkät.2 I den uppger knappt två tredjedelar av yrkesverksamma konstnärer (65 %) att de måste komplementsjobba med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är slöseri med regionens konstnärliga kompetens.

 

Den kommunala aspekten 

I juni 2017 lanserades ”Årets konstkommuner 2017”, en rikstäckande kommunundersökning för konstområdet. 20 av 49 kommuner från regionen svarade inte på enkäten. 

Endast 5 av 49 av de svarande kommunerna svarar ”ja” på frågan om de tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. Göteborg, Tranemo, Lerum, Ulricehamn och Tidaholm. Det är tydligt att det finns stora utmaningar i regionens kommuner och att resurserna inte räcker till.

I en jämförelse över hela landet visar det sig att förutsättningarna för konstnärerna skiljer sig åt mellan kommuner. En tredjedel av kommunerna (30 %) svarar ja eller delvis på frågan om de har någon form av stöd till ateljéer eller kollektivverkstäder för konstnärer. Hälften av kommunerna har inte slutit ett avtal med Bildupphovsrätt i Sverige om användandet av konstbilder på webb eller i trycksaker. Sex av tio kommuner i landet svarar ja eller delvis på frågan om de tillämpar en mångfalds- och jämställdhetsplan inom konst- och kulturområdet. Fyra av tio har inte en sådan.

Att tillämpa avtalet för Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) är ett sätt att säkerställa att konstnärer får skäliga ersättningar vid utställningar.

 

8 av 49 kommuner uppger att MU-avtalet tillämpas. Göteborg, Vara, Tanum, Trollhättan, Lidköping, Tranemo, Skövde och Tidaholm. Tyvärr är detta ingen garanti för att utställande konstnärer får betalt för den arbetstid de lägger ned vid utställningar.

Av de kommuner som i undersökningen ”Årets Konstkommuner 2017” svarat på frågan om de har en policy eller strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur svarar mindre än två av tio kommuner (17 %) ”ja”. En tredjedel av kommunerna svarar ”delvis”. I kommentarsfälten hänvisas exempelvis till att kulturen nämns som en del av en övergripande plan eller så håller man på att ta fram ett styrdokument som avser att integrera kultur och konst i samhällsplaneringen. Hälften av kommunerna saknar en strategi för att kulturen ska integreras i samhällsutvecklingen, ofta är det de mindre kommunerna som saknar resurser och tid att satsa på att få med kulturen i planeringsprocesserna.

Region Västra Götaland skulle kunna samverka med och stödja de kommuner som är intresserade med kompetens och resursstöd, exempelvis för att kunna utveckla metoder för att kulturen ska finnas med i samhällsplaneringen (se exempel på cultural planning på Boverkets hemsida6) och i arbetet med konstnärliga gestaltningar i offentliga livsmiljöer.

White Arkitekter föreslår en tredelad planeringsmodell och har även tankar på en så kallad kulturytefaktor för att säkra att kulturen finns med. Konstnärernas Riksorganisation och White Arkitekter har skrivit en gemensam debattartikel på temat7: ”Med en genomtänkt stadsplanering kan landets växande kommuner bli mer kulturtäta. Men saknas styrinstrument som ser till att kulturen tänks in i planeringsprocessen försummas ofta bibliotek, konsthallar, kulturhus, replokaler, ateljéer etc.”

Därför bör regionen i dialog med kommunerna erbjuda verktyg som säkerställer att kulturen och konsten finns med i samhällsplaneringen och bebyggelseutvecklingen i hela regionen.

I maj 2018 antog riksdagen en nationell arkitekturpolicy med nya nationella mål för form, design och arkitektur. Regeringen har även nyligen gett Boverket uppdrag att ta fram en egen arkitekturpolicy. Enligt Sveriges Arkitekters nya kartläggning (juni 2019) av vilka kommuner som tagit fram en arkitekturpolicy framgår att 29 kommuner redan har gjort det och 35 kommuner har påbörjat detta. Viktigt här är att initialt inkludera konsten och de professionella bild- och formkonstnärerna i den offentliga konsten i kommunernas arbete med sin arkitekturpolicy. Flera intressen kan via gestaltad livsmiljö mötas och konsten bör alltid inkluderas här. 

 

 

Copyrightdirektivet. Utöver ovan tankar och de punkter som vi listat i sammanfattningen önskar vi från vårt håll att Regionen följer utvecklingen av det viktiga upphovsrättsdirektiv som nyligen röstats igenom i EU och som på sikt kommer att ge mer skäliga ersättningar till våra medlemmar givet hur olika aktörer ska betala för användande av våra medlemmars verk. 

Lagen kommer att skrivas i Sverige de nästkommande två åren och Konstnärernas Riksorganisation samarbetar med Bildupphovsrätt för att säkerställa strategiska avtal gällande bildlicenser som kommer våra medlemmar till del. 

 

 

 

  1. Kommentarer på Region Västra Götalands kulturplan

 

Det är spännande att läsa att regionen pekar på hur det förändrade klimatet, givet att klimathotet är svenskars största orosmoment, har ökat intresset för klimatsmarta designlösningar. 

Likaså är det mycket roligt att se att regionen under de Fem vägledande perspektiven (s 7) och under punkten Ekonomisk potential skriver: Att professionella konstnärer har rimliga ekonomiska villkor ska ses som samhällsinvesteringar snarare än som bidrag. Våra tankar om dessa rader är att istället för rimliga skriva skäliga – samt, bidrag till konstnärer existerar i stort sett aldrig utan det handlar om ekonomisk ersättning vid genomfört arbete (MU) eller som ersättning vid gestaltningsuppdrag. Då konstnärer får stipendier från till ex Konstnärsnämnden är det just detta, arbetsstipendier, och inget annat. 

Under kapitlet om Fem strategiska områden (s 8) vill vi uppmärksamma det positiva i skrivningen om att ”Gynna nyskapande”. Planen skriver: Konst och kultur ska ha förutsättningar att förnyas. Det kan innefatta konstnärligt innehåll, men även forskning, metodik, teknik och organisationsutveckling. 

Konstnärernas Riksorganisation vill peka på hur vi ser hur våra medlemmar i större utsträckning engageras i forskningsprojekt. Våra medlemmars kompetens är något som fler branscher kan lära sig och gynnas av. Inte minst vad gäller innovationsprojekt.

Punkten Fokus 2020-2023 av de strategiska områdena pratar om att stärka konstnärers villkor. Planen skriver att det särskilt är viktig att fler politikområden tar ansvar för konstnärernas villkor (givet SOU Konstnär -oavsett villkor). I regionens kulturplan skrivs även ut att behovet av inkomstgrundande ersättningar är en angelägenhet även för den regionala kulturpolitiken, givet SOU Konstnär – oavsett villkor. På vilket sätt kan region Västra Götaland arbeta för att detta sker?

Vi anser att det är toppen att planen pekar på FN:s Agenda 2030 och de 17 utvecklingsmålen som grund för all kulturpolitik och hållbara samhällen. 

I avsnittet om Gestaltad livsmiljö (s 18) skriver planen att kommunerna särskilt lyfter behovet av ökad kunskap kring offentlig konst: enprocentregeln, upphandling och juridiska aspekter. Vidare pekas vikten av att samordna rådgivning och resurser kring offentlig konstnärlig gestaltning ut. 

Konstnärernas Riksorganisation jurister och ekonomer finns tillgängliga som sakkunniga i dessa frågor. Våra medlemmars intressen gör att vi ständigt är på tårna i frågor som gäller bild- och formkonstnärer och vi vill på alla sätt och vis förbättra de ekonomiska och sociala villkoren för landets professionella bild- och formkonstnärer. 

I planen berättar regionen (s 20) att det regionala stödet till kollektivverkstäder har ökat, det ser vi från Konstnärernas Riksorganisations som väldigt bra. Som ni själva pekar ut är det också av största vikt att samarbetet med kommunerna kring billiga lokaler och ateljéer för konstnärlig verksamhet fungerar. Vi ser framemot en utvärdering av hur det här stödet och arbetet kommer till gagn för hela Västra Götaland och hur det stärker arbetsvillkoren för utövande konstnärer.Hur stödet eventuellt möjliggör att producera och visa konst i hela regionen. Genom centrumbildningar kan konstnärer få stöd i form av kompetensutbildning och internationella satsningar – vi ser även fram emot att se hur detta arbete fungerar. Viktigt från vårt håll är att trycka på att den kompetensutbildnings som ges håller hög kvalitet och är upp to date med vad landets professionella bild- och formkonstnärer efterfrågar. 

På sidan 20 går det att läsa om en av regionens utmaningar framöver kring att samordna och kraftsamla för att stärka bild- och formkonstnärer genom att öka samarbetet mellan privata, offentliga och akademiska aktörer. Glöm inte de professionella konstnärerna i denna samverkan!

Med förhoppning att ni hör av er om ni vill att vi att vi ska förtydliga något, eller har frågor, och att ni reviderar utkastet på kulturplan utifrån våra förslag.

Vänliga hälsningar,

Sara Edström, ordförande Konstnärernas Riksorganisation 

Linda Marie Karlsson, ordförande Expertnämnden för konsthantverk och design

Konstnärernas Riksorganisation

 

Gun-Britt Holmgren-Ivstedt, regionordförandeKonstnärernas Riksorganisation

Region Väst

 

 

 

  1. Källor 

1http://www.konstnarsnamnden.se/Sve/Publikationer/PDF/Knamnden_Rapport_Konstnarernas_Inkomster_Webbversion_2016_12_20.pdf

2http://www.kro.se/sites/default/files/Stora_konstnarsenkaten_maj_2014_Utsikt_fran_ateljeerna.pdf

4http://kro.se/kommuners-konstpolitik

5http://kulturvalet.se/Kulturvalet2018_partienkat-komplettasvar_13fragor.pdf

6http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/metoder-och-kanaler/cultural-planning-och-konst-som-redskap/

7http://kro.se/content/debatt-i-gp-konst-och-kultur-m%C3%A5ste-med-i-stadsplaneringen

8http://kro.se/sites/default/files/15-09-04_rapport_mu-barometer_slutversion.pdf

10http://kro.se/sites/default/files/15-09-04_rapport_mu-barometer_slutversion.pdf

11https://news.cision.com/se/vgr-kultur/r/medverkansersattning-starker-den-samtida-konsten,c2440753

12http://www.kro.se/argument-och-verktyg-for-muavtal

13http://www.kro.se/mu-och-avtal

14https://statenskonstrad.se/app/uploads/2017/05/rapport-den-offentliga-konstens-roll-for-boendemiljoer.pdf