Remissvar på Program för konst och kultur i det offentliga rummet i Nacka

Nacka kommun, ​Kommunstyrelsen, 131 81 Nacka
14/06/2018
Konstnärernas Riksorganisation i Stockholms län har kommenterat Nacka kommuns Program för konst och kultur i det offentliga rummet. Läs våra fyra konkreta förslag som skulle förbättra programmet avsevärt.
Konstnärernas Riksorganisation  i Stockholms län
Växel: 08 54 54 20 80
Adress: Hornsgatan 103, 9 tr, 117 28 Stockholm
www.kro.se
https://www.facebook.com/KROSTHLM/
www.twitter.com/konstnarerna
www.instagram.com/konstnarernas/
Nyhetsbrev: www.kro.se/nyhetsbrev

Konstnärernas Riksorganisation företräder 3 300 yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer.

Program för konst och kultur i det offentliga rummet (KFKS 2017/1118)
Synpunkter från Konstnärernas Riksorganisation i Stockholms län

Till:

Nacka kommun
Kommunstyrelsen
131 81 Nacka
Ref: Synpunkter på Program för konst och kultur i det offentliga rummet

Diarienummer: KFKS 2017/1118

 

 

Bakgrund

Konstnärernas Riksorganisation arbetar aktivt med frågor som rör bild- och formkonsten och konstnärernas villkor och vill härmed lämna synpunkter som vi hoppas kommer att uppmärksammas och arbetas in i den slutgiltiga versionen av Program för konst och kultur i det offentliga rummet, samt i kommunens arbete med offentlig konst.

Konstnärernas Riksorganisation företräder fler än 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer. I Stockholms län organiserar Konstnärernas Riksorganisation drygt 1100 professionella bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare.

Remissvaret är utarbetat i dialog mellan riksorganisationen och styrelsen för Konstnärernas Riksorganisation i Stockholms län.

 

Inledning

Konsten är en självklar och viktig del i det offentliga rummet. Det är i sin hemkommun som barn, ungdomar och vuxna oftast möter konst i sin vardag. Det kan vara en konstnärlig gestaltning på en skolgård, ett torg, ett äldreboende eller i sitt bostadsområde. Konsten har förmåga att slå broar mellan tid och rum, och svarar mot ett behov hos oss människor att reflektera och förstå oss själva, världen och varandra. ”Vitaliteten i den konstnärliga kreativiteten är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och för att demokratiska samhällen ska kunna fungera.”, som FN:s särskilda rapportör för kulturella rättigheter Farida Shaheed (2013) uttrycker det i rapporten ”Rätten till konstnärlig frihet och kreativitet”. I linje med detta slår den svenska grundlagen (Regeringsformen § 2) fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre ”grundläggande mål för den offentliga verksamheten” och i vårt nationella kulturpolitiska mål står att ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.”

Det är därför glädjande att Nacka vill ha höga ambitioner vad gäller den offentliga konsten. ”Program för konst och kultur i det offentliga rummet” har arbetats fram parallellt med att regeringen och riksdagen har tagit fram en helt ny politik för gestaltad livsmiljö (Regeringens proposition 2017/18:110) som antogs av riksdagen så sent som den 24 maj 2018[1].

I den växer en helt ny ambition fram i svensk arkitektur, form och design. När det byggs bostäder ska det inte bara innebära tak över huvudet utan också livsmiljöer där folk ska leva, umgås och må bra. ”Omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer”, som det står i den nya målformuleringen, ska uppnås bland annat genom att ”hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden”, att ”det offentliga agerar förebildligt” och att ”estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas”.

I propositionen för gestaltad livsmiljö skriver regeringen att en medveten arkitektur, form och design tillsammans med konst och beaktande av kulturmiljöaspekter måste användas i högre utsträckning för att skapa omsorgsfullt gestaltade offentliga miljöer för alla. Konsten har ”stor betydelse för att skapa offentliga rum med långsiktiga kvaliteter. Det är därför viktigt att det konstnärliga arbetet tidigt införlivas i samhällsbyggets processer”.
 

Enprocentsregeln

Det är mot denna bakgrund positivt med en så tydlig trend bland kommuner att anta eller stärka tillämpningen av enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar vid ny- om- och tillbyggnationer i offentliga miljöer. Bara de senaste åren har ett tjugotal kommuner skapat tydliga strukturer för att våra offentliga rum ska berikas med konst, något som bidrar till att invånarna - oavsett bostadsort - får en mer likvärdig tillgång till konstnärliga gestaltningar i sina vardagsmiljöer.

En väl gestaltad plats är inte bara konstnärligt och estetiskt tilltalande. Utformningen skapar också förutsättningar för möten och meningsfulla upplevelser för människor. Den nya politiken medför ett behov av tvärdisciplinärt samarbete mellan de gestaltande verksamheterna och har förutsättningar att bli en katalysator för demokrati- och kulturfrämjande livsmiljöer.

Genom enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar får kommuner en mekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med konstnärliga och existentiella kvaliteter; att vi skapar livsmiljöer med omtanke om hela människan och levande rum för mänskliga möten. Statens Konstråd skriver (2017) :

”Offentlig konst utgör en självklar del av samhällets gestaltade livsmiljöer. Den finns integrerad både i våra viktigaste offentliga rum och i våra vardagsmiljöer där den skapar årsringar av betydelse. Likt god arkitektur bidrar konsten till att skapa intressanta, harmoniska och väl gestaltade platser. Genom sitt fria utrymme erbjuder konsten också möjligheter till starka upplevelser, reflektion och dialog för dem som använder stadens gemensamma rum. Historiskt och i nutid har konstnärer spelat en viktig roll i gestaltningen av gemensamma platser och bidragit till unika boendemiljöer runt om i landet.”

Den offentliga konsten visar att vi alla omfattas av samhällets omsorg. Myndigheten Konstnärsnämnden skriver i sin utvärdering av enprocentsregeln för konstnärligt gestaltning av offentlig miljö (dec 2013) att ”all offentlig verksamhet har ett ansvar för att den offentliga konsten integreras i samhällsmiljön.”

Undersökningen Årets Konstkommuner 2017[2] visar att mer än var fjärde kommun (27 %) tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar av offentliga miljöer konsekvent. En lika stor andel av kommunerna tillämpar enprocentsregeln som en rekommendation eller mål.

I en tid då det byggs mycket i Nacka är det en strategisk insats för att fler invånare ska kunna ta del av professionell konst i sina vardagsmiljöer. En procent av byggprojektens budget är en liten insats med tanke på de värden som genereras under årtionden framöver för kommunen.

Nacka borde inspireras och ta lärdom av andra kommuner och anta enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. När Göteborg fattade beslut om enprocentsregeln 2012 så valde man att även att börja villkora markanvisningar med att enprocentsregeln ska tillämpas, särskilt i områden där många människor rör sig. På så sätt, resonerade politikerna i Göteborg, delas ansvaret för konsten i de offentliga rummen mellan allmännyttan och privata aktörer, vilket innebär att fler invånare får offentlig konst i sina vardagsmiljöer.

 

Armlängds avstånd

I Program för konst och kultur i det offentliga rummet saknar vi ett resonemang om konstens egenvärde och ”principen om armlängds avstånd”. I den partienkät[3] som Konstnärernas Riksorganisation och sju andra bild- och formorganisationer ställt inför valet 2018 svarar samtliga riksdagspartier och F! ”ja” på frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet”. Detta är en central del av ”principen om armlängds avstånd”.

I nämnda partienkät svarar samtliga riksdagspartier och F! ”ja” på frågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. Partierna är alltså överens om att kulturen i sig är målet.

För att säkerställa kvalitet, insyn och en armlängds avstånd mellan den politiska sfären och det konstnärliga innehållet arbetar många kommuner med konstnärliga råd.  Ansvarig nämnd/utskott kan fatta beslut om förslagets projektplan och budget.  I rådet kan ansvariga för olika förvaltningar delta, exempelvis kultur- och konstchef, kultursekreterare, stadsarkitekt, chef för teknik- och fritidsförvaltningen och chef för stadsbyggnad. Utöver detta bör vid behov ytterligare konstnärlig kompetens anlitas.

I enlighet med principen om armlängds avstånd är det vanligt att sakkunniga inom kulturförvaltningen fattar besluten rörande de konstnärliga gestaltningsprocesserna, i nära samarbete med plan- och exploaterings-enheten.

 

En samhällsutveckling som genomsyras av kultur

Av de kommuner som i Årets Konstkommuner svarat på frågan om de har en policy eller strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur svarar ca hälften ”ja” eller ”delvis”. Nacka borde utveckla metoder för att kulturen ska finnas med i samhällsplaneringen (se exempel på cultural planning på Boverkets hemsida[4]) och i arbetet med konstnärliga gestaltningar i offentliga livsmiljöer.  White Arkitekter föreslår en tredelad planeringsmodell och har även tankar på en så kallat kulturytefaktor för att säkra att kulturen finns med. Konstnärernas Riksorganisation och White Arkitekter har skrivit en gemensam debattartikel på temat[5]: ”Med en genomtänkt stadsplanering kan landets växande kommuner bli mer kulturtäta. Men saknas styrinstrument som ser till att kulturen tänks in i planeringsprocessen försummas ofta bibliotek, konsthallar, kulturhus, replokaler, ateljéer etc.”

I samband med kommunenkäten Årets konstkommuner 2017 samlade Konstnärernas Riksorganisation in goda exempel, metoder och tips från landets kommuner. Dessa sammanställdes i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”[6]. Vi rekommenderar Nackas politiker och förvaltningar att ta del av denna manual.

 

Konstnärernas Riksorganisation föreslår

Konstnärernas Riksorganisation föreslår att Nacka Kommun för att utveckla sitt arbete med konstnärliga gestaltningar och Programmet för konst och kultur i det offentliga rummet:

  • fattar beslut om att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar som innebär att minst en procent av byggprojektens budget vid ny-, om- och tillbyggnationer i offentliga miljöer läggs på offentlig konst, oavsett vem som bygger. Det innebär att ansvaret för den offentliga konsten delas mellan det offentliga och det privata genom att enprocentsregeln skrivs in i bland annat markanvisningar och exploateringsavtal.
  • säkerställer kvalitet och en armlängds avstånd genom att förtydliga ansvars- och beslutsstrukturen. Kommunen bör arbeta med ett konstnärligt råd och se till att det är sakkunniga med konstnärlig kompetens som fattar besluten.
  • säkerställer att konsten och kulturen finns med i planeringsprocesser genom att arbeta med verktyg som cultural planning och kulturytefaktor.
  • inspireras av manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”.

Vänliga hälsningar

Jon Brunberg, konstnär och ordförande för Konstnärernas Riksorganisation Stockholms län

 

[2]                          http://www.kro.se/konstkommuner2017

[3]                                  http://kulturvalet.se/Kulturvalet2018_partienkat-komplettasvar_13fragor.pdf

[5]                                  http://kro.se/content/debatt-i-gp-konst-och-kultur-m%C3%A5ste-med-i-stadsplaneringen

[6]                          http://kro.se/kommuners-konstpolitik