Konstnärernas Riksorganisation har lämnat remiss på Region Skånes kulturplan 2021-2024

28/04/2020
En kulturdriven kulturplan som fokuserar på konsten och kulturens egenvärde.

Konstnärernas Riksorganisations remissvar på Region Skånes kulturplan 2021-2024.

Konstnärernas Riksorganisation företräder 3 300 yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer.

Inledning

Bild- och formkonstnärer är en av de konstnärliga yrkesgrupper som har absolut lägst inkomster. Inkomsterna i denna kvinnodominerade sektor är alarmerande låga. Här behövs satsningar som gör det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma i regionen. Idag tvingas merparten av bild- och formkonstnärerna i landet, även de yrkesverksamma, att producera offentligt finansierade utställningar utan att få betalt för sin arbetstid. Att tillämpa avtalet för Medverkans- och utställningsersättning (MU- avtalet) är ett sätt att säkerställa att konstnärer får skäliga ersättningar för den arbetstid de lägger ned vid utställningar.

Region Skånes remissplan är visionär och har en inkluderande kulturdriven ton. Vi uppfattar att ni arbetar för att stärka infrastrukturen för konsten och det är mycket bra. Vi önskar bara att ännu mer fokus låg på att säkerställa de professionella bild- och formkonstnärernas sociala och ekonomiska villkor. Vilket innebär att regionen även i sin egen verksamhet eller i de verksamheter som erhåller bidrag från regionen erbjuder skäliga ersättningar till konstnärer vid uppdrag.

Region Skåne inleder sin remissversion på Kulturplan 2021-2024 med att peka ut de globala målen och Agenda 2030. Ambitiöst, hedrande och något som vi rekommenderar. Givet situationen med Covid-19 tror vi dessvärre på en backlash för många av de globala målen vilket innebär att vi som ställer oss bakom dem har en än större och grannlaga uppgift att säkerställa måluppfyllelsen.

Vi från Konstnärernas Riksorganisation som arbetar för socialt och ekonomiskt förbättrade villkor för våra medlemmar kikar specifikt på just mål 8 som Regionen nämner som ett av de mest relevanta målen; anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Mål 8:

Idag befinner sig mer än hälften av världens arbetstagare i osäkra anställningar, ofta med dålig lön och begränsad tillgång till både utbildning och socialförsäkringar. Under de kommande 20 åren väntas dessutom den globala arbetskraften öka med 800 miljoner människor vilket kräver stora ansträngningar för att skapa nya jobb som också är hållbara för människa och miljö.

Anständiga arbetsvillkor främjar en hållbar ekonomisk tillväxt och är en positiv kraft för hela planeten. Vi måste skydda arbetstagarnas rättigheter och en gång för alla stoppa modernt slaveri, människohandel och barnarbete. Genom att skapa goda förutsättningar för innovation och entreprenörskap samt säkerställa anständiga arbetsvillkor för alla gynnas en hållbar ekonomisk tillväxt som hela inkluderar hela samhället.

Konstnärernas Riksorganisation menar att ett samhälle som fokuserar på att ge tryggade ekonomiska villkor för sina konstnärer får också ett starkare demokratiskt samhälle, med modiga, fria aktörer. Genom att förbättra villkoren som i sig kan göras genom att konsekvent använda enprocentregeln i region och kommun, följa MU-avtalet, arvodera skäligt vid beställning av konsthantverk, prioritera gestaltningsuppdrag, köpa in samtidskonst i kommunerna och regionerna så möter man upp just mål 8 av de globala målen.

För att säkerställa att kulturen är en inkluderande värld där människor från socioekonomiskt olika bakgrunder kan ha en framtid krävs likaså goda ekonomiska villkor, breddad rekrytering förenklas genom tryggare ekonomi helt enkelt.

Den fortsatta texten är uppdelad i två delar. I den första har vi utifrån händelser till följd av Covid-19 har vi sammanställt några rekommendationer för hur en region eller kommun kan hjälpa till att stötta den enskilde konstnären. I den andra presenterar vi förslag på de fokusområden som vi vill uppmärksamma regionen på.

1. Konstnärernas Riksorganisations förslag till åtgärder för bild- och formkonstnärer med anledning av Covid-19

Lägesrapport

Bild- och formkonstnärer drabbas hårt då konstinstitutioner och andra utställningsplatser stängs, olika evenemang och uppdrag ställs in eller skjuts på framtiden p g a Covid-19.

Uteblivna utställningar innebär ett inkomstbortfall för bild- och formkonstnären som då inte får utställnings- och medverkansersättning och dessutom förlorar möjligheten till försäljning. Bild- och formkonstnärer som planerat delta i internationella konst- och designevenemang påverkas då dessa ställs in och stora investeringar i tid och pengar går upp i rök samtidigt som möjligheterna till intäkter och kommande uppdrag försvinner.

Tex har Designveckan i Milano, Art Basel i Hongkong samt det största internationella och årligen återkommande eventet för smyckekonstnärer SCHMUCK och även Munchen Jewelry week ställts in.

De för många svenska bild- och formkonstnärer inkomstbringande vårutställningarna och konstrundorna i Skåne, vilka inbringar stora delar av årsinkomsterna, ställs in. Till ex vittnar den traditionella konstrundan ÖSKG om tapp på en halv miljon kr som följd till inställd påskrunda.

Vidare ställs föreläsningar, konsultuppdrag och konstpedagogiska aktiviteter in, vilket innebär att en betydande del av många bild- och formkonstnärers inkomster försvinner.

Tyvärr finns också exempel på att uppdrag avbryts även om dess genomförande inte på sikt är direkt påverkat av den krissituation och de åtgärder Covid-19 medfört. Särskilt allvarligt är det avseende omfattande projekt såsom t.ex. fleråriga gestaltningsuppdrag, där bild- och formkonstnären ofta fokuserat på det uppdraget och inte under överskådlig tid kommer att hitta andra intäktskällor.

Konstområdets arrangörer drabbas, och här är de mindre, självorganiserade, konst- och konsthantverkskooperativen extra utsatta. Men även gallerier som till största delen består av enskilda firmor, enmans- och fåmansbolag. Det blir också inkomstbortfall för utställningsarrangörer i form av entréavgifter och minskad provision p g a minskad försäljning.

Det har visat sig att också mer omfattande gestaltningsuppdrag, en mycket viktig inkomstkälla för många konstnärer, skjuts upp, ställs in eller avbryts. Det gör att längre uppdrag, med en viktig och säker inkomstkälla försvinner över en dag.

I en snabbenkät som vi skickat ut och som nu pågår riktad till bild och formkonstnärer bekräftas bilden av att en stor del bedriver sin verksamhet i enskild firma (ca 85%) och endast ca 30% är med i A-kassan. Detta gör dem extra sårbara ekonomiskt. Varje krona räknas.

Förslag

Inledningsvis vill Konstnärernas Riksorganisation tillstyrka KLYS förslag till åtgärder inlämnade till kulturminister Amanda Lind och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark den 18 mars 2020 med rubriken KLYS FÖRSLAG TILL KRISPAKET FÖR KULTUREN

Konstnärernas Riksorganisation kompletterar här med ytterligare förslag som särskilt rör regionerna:

Öka/säkerställ intäkter

Angående utställningsersättning:

Alla konstinstitutioner och övriga arrangörer och uppdragsgivare inom bild och formområdet ska fullfölja sina överenskommelser och utbetala ersättningar och arvoden till bild- och formkonstnärerna även om uppdrag ställs in eller skjuts på framtiden.

Vi uppmanar arrangörer att utbetala utställningsersättning till upphovsmännen även om utställningen blivit inställd pga Corona (och oavsett om konstverket finns i arrangörens besittning eller inte).

Vi uppmanar även till utbetalning av förskottsarvoden då uppdrag skjuts på framtiden och att se över möjligheten att tidigarelägga beställningar och därmed kunna lämna förskottsbetalning.

De arrangörer som får bidrag genom Kulturrådet ska även omfattas av detta.

MU-avtalet är bindande för statliga institutioner och de som anslutit sig till MU-avtalets villkor, men principerna bör vara vägledande för alla arrangörer med offentlig finansiering.

Det är av största vikt att medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet), som reglerar ersättningar till konstnärer när de ställer ut, även tillämpas regionalt och lokalt. Trots att många utställningar nu ställs in är det nu också extra viktigt tillfälle att säkerställa att regionen/kommunen tillämpar MU-avtalet när man bjuder in konstnärer att ställa ut även i framtiden.

Vi vill också särskilt påpeka att MU-avtalet också gäller vid digitala utställningar.

Det är också av största vikt att ännu ej överenskommen utställningsersättning som ej kan realiseras med anledning av Covid-19 bör snarast hitta alternativa former för att kunna utbetalas utan fördröjning till bild- och formkonstnärer i verksamheten.

Tidigarelägga planerade inköp av konst

Vi uppmanar till att tidigarelägga planerade inköp av konst på både statlig, regional och kommunal nivå. Vi är i början på året och många har kvar medel i sina inköpsbudgetar. För att lindra de akuta effekterna av krisen uppmanar vi till inköp av konst under dessa kritiska månader.

Utöka budget för inköp av konst

Konstrådet har precis meddelat att de signerat 2,7 miljoner kronor till sina konsulter att köpa in konst för. Det är bra men det räcker inte långt. Budget för inköp av konst måste utökas betydligt och även inkludera fler offentliga konstinstitutioner/myndigheter att kunna göra nyförvärv till sina samlingar.

Budget för inköp av konst måste genast utökas, även på regional och kommunal nivå.

Ett lysande exempel är Borgholms kommun med 10 000 invånare som ökar sin inköpsbudget av konst med 250%.

Omstrukturera bidrag och ge lättnader

Staten, regionerna och kommunerna bör se över sina redan budgeterade bidrag för att om möjligt tidigarelägga utlysningar som planerats till hösten eller omstrukturera bidrag som i dagsläget blivit inaktuella, t ex resebidrag, residens, till att kunna användas på annat sätt. Och att offentlig bidragsgivare visar förståelse för ändrade premisser för Covid -19 vad avser redan beviljade bidrag och avstår från krav på återbetalning.

Föreläsningar/Undervisning

Många konstnärer inom bild och form undervisar, håller föreläsningar och/eller arbetar som studiecirkelledare på Studieförbund, konstskolor och liknande och det är en viktig inkomst.

Överenskommelserna är ofta av tillfällig eller tidsbegränsad karaktär. Även här måste uppdragsgivarna fullfölja sina överenskommelser och betala ersättning till bild- och formkonstnärerna. Det är alldeles för lätt att ställa in och låta bild-och formkonstnären ta hela kostnaden.

Dra ner på kostnader

Hyresnedsättning

Kostnad för ateljén är en akut fråga för många konstnärer. Vi har nyligen gjort en ateljéenkät som vi kommer att publicera inom kort.

Säkerställ att regionalt och kommunalt stöd till hyreskostnader omfattar också ateljéer och andra produktionsplatser nödvändiga i den konstnärliga verksamheten, och att i förekommande fall ge hyresfritt eller hyresreduktion till ateljéer och produktionsplatser.

Regeringen har per den 16 april beslutat om en förordning om rabatt för fasta hyreskostnader i särskilt utsatta branscher, där konstnärliga lokaler finns med som en av dessa, som ett sätt att mildra de ekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet.

Stimulera efterfrågan på konst

Nybeställningar av verk

Statens konstråd, Nationalmuseum, Moderna Museet samt olika regionala och kommunala institutioner skulle kunna göra nybeställningar av verk för att gynna bild- och formkonstnärer.

Stimulera 1%-regeln och säkerställ inköp av gestaltningsuppdrag

Bild- och formkonstnärerna drabbas hårt av åtgärderna för att förhindra smittspridningen av Covid-19. Därför är det av yttersta vikt att stimulera ekonomin och efterfrågan på konst och konstnärlig gestaltning med satsningar och lösningar på både kort och lång sikt.

På både statlig, regional och kommunal nivå ligger 1%-regeln redan beslutad på många håll, det ger många bild- och formkonstnärer möjlighet att arbeta med större projekt som tryggar deras ekonomi för en viss tid.

Region Skåne är redan i dag en stor beställare av gestaltningsuppdrag inte minst på grund av de gestaltningsuppdrag som skapas i samband byggnation inom vård och omsorg och är på så sätt en viktig uppdragsgivare för konstnärer i regionen. Vi föreslår att regionen ser över möjligheten att inte bara säkerställa att 1%-regeln tillämpas fullt ut – utan också under en tid avsätter 2% av kostnaden för ny-, om- och tillbyggnation till gestaltningsuppdrag.

Vi har framfört våra önskemål att regeringen ger tydliga signaler att gestaltningsuppdrag (finansierade via 1%-regeln) ska utgöra en obligatorisk del av ett byggprojekt. Detta skulle ge bild- och formkonstnärerna fler långsiktiga och stabila uppdrag som även kan kompensera för de inkomstbortfall som Coronapandemin orsakat. För det fall sådan byggnation som utgör underlag för 1% regeln drastiskt sjunker eller avstannar, bör regeringen skapa en garanti för att offentligfinansierade gestaltningsuppdrag ändå stimuleras och efterfrågas. Här får annars 1%-regeln anknytning till byggandet en olycklig direkt effekt också för konstnärskåren.

1. Fokusområden som vi vill uppmärksamma regionen på i samband med förslag till ny kulturplan.

Sammanfattning:

  • ●  Säkerställa att form, konst- och designverksamheter som får regionalt stöd skäligt ersätter de professionella konstnärer, formgivare och konsthantverkare som engageras i utställningar, panelsamtal, föreläsningar samt andra uppdrag och projekt.

  • ●  Genomföra kompetenshöjande insatser gentemot kommunerna kring hur följa MU-avtalet. Fortsätta att arbeta med utvecklingen av det fina MU-arbete som gjorts i regionen.

  • ●  Utveckla stödfunktioner och metodutveckling i dialog med de kommuner som vill stärka sitt arbete med konstnärliga gestaltningar vid om-, ny- och tillbyggnationer. Tänk på att kvalitetsgranska urvalsgrupper inför upphandlingar.

  • ●  Arbeta systematiskt med armlängsavstånds-principen. Säkerställ att politiken möjliggör konst och att särskilt sakkunniga tjänstepersoner arbetar med de konstnärliga besluten. Inrätta sakråd för fördelning av medel till konstnärer vars medlemmar kontinuerligt roterar, tänk på representation i dessa grupper.

  • ●  Ge kompetens- och resursstöd så att kommunerna kan använda metoder och verktyg (så som cultural planning) för att kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen, och underlätta för kommuner och privata exploatörer att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. Stödja kommunerna så att enprocentsregeln kan införas i alla kommuner.

  • ●  Arbeta strategiskt i frågan om hot och hat mot konstnärer. Arbeta för att konstnärer inte ska idka självcensur utifrån att institutioner backar kring vissa eventuellt kontroversiella utställningar. Utbilda institutioner i att hantera hot och hat kring utställningar.

  • ●  Hjälpa kommunerna säkerställa tillgången adekvata arbetslokaler och ateljéer för konstnärlig verksamhet till kostnader som är rimliga för professionella bild- och formkonstnärer. Det är också utmärkt att inkludera lokaler för kulturella verksamhet i stadsplaneringen.
    ● Uppmuntra kommunerna att skriva licensavtal med Bildupphovsrätt i Sverige.

En handlingsplan för bild- och formkonsten

Från och med 1 januari 2018 är professionell bild- och formverksamhet ett eget ändamål inom Kultursamverkansmodellen, och det innebär att området bör få en nystart och utvecklas med fokus även på bland annat konstnärlig produktion, vilket i sin tur bör skapa förutsättningar för ökade statliga stöd. Konstnärernas Riksorganisation vill trycka på hur viktigt det är att en region i sitt arbete med att utveckla en konstpolitik samarbetar med och använder professionella bild- och formkonstnärers kunskap och erfarenheter. Alternativt vända sig till vårt kansli för rådgivning.

Vi ser gärna att regionen stöttar kommunerna i att ta fram egna handlingsplaner för bild- och formverksamhet.

I en handlingsplan bör även frågan om att arbeta strategiskt i frågan om hot och hat mot konstnärer finnas med. Att man arbetar för att konstnärer inte ska idka självcensur utifrån att institutioner backar kring vissa eventuellt kontroversiella utställningar. Utbilda institutioner i att hantera hot och hat kring utställningar.

Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet)

MU-avtalet för ersättning vid medverkan och utställning är en nyckelåtgärd för att förstärka bild- och formkonstnärernas arbetssituation och mycket låga inkomster. Att konstnärerna inte erhåller betalt för sin arbetstid vid utställningar är en av de största kulturpolitiska utmaningarna vi har i landet.

Idag tvingas bild- och formkonstnärer, även majoriteten av de yrkesverksamma, att arbeta gratis vid utställningar i landet. Genom uteblivna ersättningar subventionerar konstnärerna arrangörerna. Konstnärerna får oftast bara ersättningen för visningen av verken, inte för all den tid som läggs ned på arbetet med en utställning. Man kan likna en konstutställning vid en teateruppsättning, där det skulle vara otänkbart att inte arvodera professionella skådespelarna för repetitionstiden utan enbart för de faktiskt uppförda föreställningarna. Här behövs en radikal förändring i synen på ersättning till professionella konstnärer.

Regionen måste budgetera för att konstnärerna ska få skäliga villkor och arbeta för att kommunerna arbetar mer aktivt med skäliga ersättningar. Genom att tydligt prioritera detta i Regionens egen budget skapas förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. Vi pekar gärna på Region Västra Götaland som en nationell förebild då man har insett att det är orimligt att konstnärer ska arbeta gratis och därför årligen, i ett första steg, satsat en miljon kr extra bara för att finansiera medverkansersättning hos utställningsarrangörer. I deras plan står: För att göra Västra Götaland till en attraktiv produktionsplats för samtida konst har kulturnämnden succesivt ökat stödet för medverkans – och utställningsersättning (MU-ersättning) till konstinstitutioner med regionala uppdrag.

På Konstnärernas Riksorganisations hemsida finns 17 skäl för att tillämpa MU-avtalet för att konstnärerna ska få skäliga ersättningar. På hemsidan finns också praktiska verktyg såsom mallar för avtal och budgetering för konstnärers medverkansersättning, tabeller för utställningsersättning med mera.

Enprocentsregeln

Enprocentsregeln innebär att minst en procent av kostnaderna för ny-, till- och ombyggnation investeras i konstnärliga gestaltningar.

Konstnärernas Riksorganisation rekommenderar Region Skåne att i dialog med kommunerna prioritera och utveckla arbetet med den konstnärliga gestaltningen av offentliga livsmiljöer. I en tid då det byggs mycket i kommunerna är det en strategisk insats för att fler invånare ska kunna ta del av professionell konst i sina vardagsmiljöer. En procent av byggprojektens budget är en liten insats med tanke på de stora samhälleliga värden dessa investeringar genererar under årtionden framöver för hela regionen. Genom enprocentsregeln får regionen och kommunerna en mekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med konstnärliga och existentiella kvaliteter; vi skapar livsmiljöer med omtanke om hela människan. Den tillför ytterligare en dimension i de offentliga miljöerna och ger oss levande rum för mänskliga möten. För att arbeta professionellt med denna regel ser vi behov av ett kvalitetssäkrat juryarbete som kan utforma korrekta riktlinjer för hur arbetet bör fortlöpa.

Statens Konstråd som har i uppdrag sedan ett par år att bygga upp ett kunskapsnav skriver (2017).

”Offentlig konst utgör en självklar del av samhällets gestaltade livsmiljöer. Den finns integrerad både i våra viktigaste offentliga rum och i våra vardagsmiljöer där den skapar årsringar av betydelse. Likt god arkitektur bidrar konsten till att skapa intressanta, harmoniska och väl gestaltade platser. Genom sitt fria utrymme erbjuder konsten också möjligheter till starka upplevelser, reflektion och dialog för dem som använder stadens gemensamma rum. Historiskt och i nutid har konstnärer spelat en viktig roll i gestaltningen av gemensamma platser och bidragit till unika boendemiljöer runt om i landet.”

Den offentliga konsten utgör en del av vår yttrandefrihet och är ett av de mest tillgängliga konstnärliga kulturuttryck vi har i samhället. För många barn är den offentliga konsten, exempelvis i en lekpark, det första mötet med konsten. Den offentliga konsten visar att vi alla omfattas av samhällets omsorg.

Myndigheten Konstnärsnämnden har publicerat en ny rapport i april 2020 om enprocentsregelns tillämpning i kommuner och regioner. ”1 % för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö”. Det är en komparativ studie som tagits fram i samarbete med regionala konstkonsulenter.

Rapporten belyser utvecklingen mellan 2012 och 2018, en period som präglats av högkonjunktur och ett omfattande byggande runt om i landet samt kultursamverkansmodellens etablerande. På vilket sätt har dessa förändringar påverkat tillämpningen av enprocentsregeln och därmed konstnärers arbetsmarknad?

Regeln är mer livskraftig än den var för sex år sedan. Resultaten visar att tillämpningen av regeln i landets regioner och kommuner har ökat mellan åren 2012 och 2018. Enprocentsregeln tillämpas som regel i 41 procent av kommunerna och 55 procent av regionerna. I jämförelse med 2012 är det en ökning med 8 procent för kommunerna och 18 procent för regionerna. Dessutom har hanteringen av regeln fördjupats och utvecklats när det gäller omfattning och riktlinjer för arbetet. 

Rapporten visar även att beställningsbeloppet för gestaltningsuppdrag har ökat från 53 mnkr till 145 mnkr mellan 2012 och 2018 samt att konstnärerna oftare anlitas i ett tidigare skede av byggprojekten. I mer än hälften av svaren framgår också att konstnärer deltar i plan- och byggprocesser, vilket är en ökning med 20 procent i jämförelse med 2012.

Konstnärlig gestaltning av offentlig miljö är en viktig del av konstnärers arbetsmarknad. Inför en stundande lågkonjunktur blir frågan om en hållbar och attraktiv livsmiljö allt viktigare. Myndigheten menar, vilket Konstnärernas Riksorganisations håller med om, att det behöver utvecklas strukturer för förvaltning av den offentliga konsten som enprocentsregeln genererar, men också att fler kommuner och regioner behöver försvara värdet av konstnärlig gestaltning i den offentliga miljön.

Här skulle fler aktörer, såväl alla kommuner i regionen som både allmännyttiga och privata byggbolag och fastighetsbolag tillämpa enprocentsregeln. Malmö skulle kunna göra som Göteborg kommun och skriva in enprocentsregeln i markanvisningarna. På så sätt delas ansvaret för de konstnärliga gestaltningarna mellan allmännyttiga bolag och privata exploatörer vilket borgar för konkurrensneutralitet mellan bolagen och att invånarna får likvärdig tillgång till offentlig konst. Det bidrar till att öka kvaliteten i livsmiljöerna och skulle göra hela Region Skåne intressantare att bo i, verka i och att besöka.

Undersökningen ”Årets Konstkommuner 2017” visar att många mindre kommuner inte tillämpar enprocentsregeln. I något mer än var fjärde kommun (27 %) tillämpas enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar av offentliga miljöer konsekvent. En lika stor andel av kommunerna tillämpar enprocentsregeln som en rekommendation eller mål. I två procent av kommunerna gjordes det 18 eller fler nya konstnärliga gestaltningar under 2015-2016. I fyra av tio kommuner skapades det under samma period inte ett enda nytt offentligt konstverk. I 23 procent av kommunerna saknade man år 2016 en budget för att köpa in lös konst till de kommunala lokalerna medan det i 17 procent av kommunerna fanns en budget på över 100 000 kr. Ett skäl till det här är att många mindre kommuner med små administrativa enheter saknar kompetens och resurser att arbeta med offentlig konst, ett annat är att kommuner saknar tydliga regelverk för när och hur regeln ska tillämpas.

Konstnärernas Riksorganisation håller på att utarbeta nya rekommendationer för gestaltningsuppdrag som är värt att ha ögonen på eftersom det kan vara komplicerat att upphandla konst och riskerar att försämra villkoren för konstnärerna. Flest frågor för den enskilde konstnären gäller budget och ersättningen samt händelser och villkor under genomförandet av gestaltningen. Det är viktigt att budgeten är relevant, väl genomtänkt och verklighetsanpassad, särskilt om gestaltningsuppdraget har fast pris. Den ska innehålla konstnärligt arvode samt ersättning för konstnärens arbetstid, produktionskostnader (inkl. underleverantörer), försäkring, transport samt upphovsrätt. För att inte konstnären ska bära all risk för kostnadsökningar ska det finns utrymme för oförutsedda kostnader och, om relevant, indexreglering av ersättningen. Utbetalning av ersättningen bör ske i delar, med den första delen vid undertecknandet.

Eftersom det är ett konstnärligt verk som ska framställs av konstnären själv måste villkoren för genomförandet anpassas därefter, t.ex. avseende ändringar av skiss/ konstverk, fackmannamässighet, besiktningskrav, felansvar, garantier, vite samt upphovsrätt till skissen/verket. När ändringar sker av uppdragets innehåll eller tidsplan, måste motsvarande justering av konstnärens villkor ske. Vill beställaren använda standardavtal för konsulter i byggentreprenad (ABK09) eller för totalentreprenad (ABT06), måste också de anpassas efter de särskilda förhållanden som gäller för konstnärliga gestaltningsuppdrag.

Konstnärernas Riksorganisation arbetar med de här frågorna i Rekommendationer för Gestaltningsuppdrag som presenteras vidare hösten 2020 och kommer att finnas på hemsidan.

Konstnärernas Riksorganisation arbetar även med att utveckla något som vi kallar Bättre villkor rekommendationer som handlar om situationen för konsthantverkare - ett dokument som ska hjälpa till som best practice och ge verktyg åt de konsthantverkare som behöver stöd i arvodesdiskussioner med uppdragsgivare. Dessa planeras att lanseras senast hösten 2020.

Till sist vill vi peka på att stötta kommunerna med kompetensutveckling vad gäller LOU-förfarandet i regionen för konstupphandlingar. Både vid utställningar och inte enbart vid nybyggnationer.

Armlängds avstånd

En sak som vi inte kan understryka tillräckligt är vikten av armlängds avstånd när det kommer till bild – och formkonst. Vi ser att fler och fler politiker inte är medvetna om sitt uppdrag, att möjliggöra för konstens varande men att aldrig vara med och bestämma vilken konst som ska produceras. Vi ser att vissa kommuner missbrukar denna princip och här finns ett gap mellan hur kulturpolitiken fungerar på kommunnivå och vad riksdagspartierna uttrycker på nationell nivå. Region Skåne skriver mycket bra om kulturens egenvärde och vikten av armlängds avstånd, detta uppmuntrar vi starkt.

Myndigheten för Kulturanalys har fått i uppdrag att utreda hur denna princip brukas på myndighetsnivå i Sverige och vi följer noga utvecklingen. Vi engagerar oss löpande i diskussion om frågan då den är starkt närvarande för våra medlemmar i deras vardag.

I den partienkät som Konstnärernas Riksorganisation och sju andra bild- och formorganisationer gjort inför valet 2018 svarar samtliga riksdagspartier och F! ”ja” på frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet”. Detta är en central del av ”principen om armlängds avstånd”.

I nämnda partienkätsvarar samtliga riksdagspartier och F! ”ja” på frågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. Partierna är alltså överens om att kulturen i sig är målet. Då konsten får vara fri, skapas även förutsättningar för mervärden inom andra områden.

Det är också värt att notera att alla riksdagspartier anser att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet. Samtliga partier bekräftar även att man ska ha tillgång till ett mångfacetterat kulturutbud oavsett var man bor i landet.

Den kommunala aspekten

I juni 2017 lanserades ”Årets konstkommuner 2017”, en rikstäckande kommunundersökning för konstområdet.

I en jämförelse över hela landet visar det sig att förutsättningarna för konstnärerna skiljer sig åt mellan kommuner. En tredjedel av kommunerna (30 %) svarar ja eller delvis på frågan om de har någon form av stöd till ateljéer eller kollektivverkstäder för konstnärer. Hälften av kommunerna har inte slutit ett avtal med Bildupphovsrätt i Sverige om användandet av konstbilder på webb eller i trycksaker. Sex av tio kommuner i landet svarar ja eller delvis på frågan om de tillämpar en mångfalds- och jämställdhetsplan inom konst- och kulturområdet. Fyra av tio har inte en sådan.

Att tillämpa avtalet för Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) är ett sätt att säkerställa att konstnärer får skäliga ersättningar vid utställningar.

Av de kommuner som i undersökningen ”Årets Konstkommuner 2017” svarat på frågan om de har en policy eller strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur svarar mindre än två av tio kommuner (17 %) ”ja”. En tredjedel av kommunerna svarar ”delvis”. I kommentarsfälten hänvisas exempelvis till att kulturen nämns som en del av en övergripande plan eller så håller man på att ta fram ett styrdokument som avser att integrera kultur och konst i samhällsplaneringen. Hälften av kommunerna saknar en strategi för att kulturen ska integreras i samhällsutvecklingen, ofta är det de mindre kommunerna som saknar resurser och tid att satsa på att få med kulturen i planeringsprocesserna.

Region Skåne skulle kunna samverka med och stödja de kommuner som är intresserade med kompetens och resursstöd, exempelvis för att kunna utveckla metoder för att kulturen ska finnas med i samhällsplaneringen (se exempel på cultural planning på Boverkets hemsida) och i arbetet med konstnärliga gestaltningar i offentliga livsmiljöer.

White Arkitekter föreslår en tredelad planeringsmodell och har även tankar på en så kallad kulturytefaktor för att säkra att kulturen finns med. Konstnärernas Riksorganisation och White Arkitekter har skrivit en gemensam debattartikel på temat: ”Med en genomtänkt stadsplanering kan landets växande kommuner bli mer kulturtäta. Men saknas styrinstrument som ser till att kulturen tänks in i planeringsprocessen försummas ofta bibliotek, konsthallar, kulturhus, replokaler, ateljéer etc.”

Därför bör regionen i dialog med kommunerna erbjuda verktyg som säkerställer att kulturen och konsten finns med i samhällsplaneringen och bebyggelseutvecklingen i hela regionen.

I maj 2018 antog riksdagen en nationell arkitekturpolicy med nya nationella mål för form, design och arkitektur. Regeringen har även nyligen gett Boverket uppdrag att ta fram en egen arkitekturpolicy. Enligt Sveriges Arkitekters nya kartläggning (juni 2019) av vilka kommuner som tagit fram en arkitekturpolicy framgår att 29 kommuner redan har gjort det och 35 kommuner har påbörjat detta. Viktigt här är att initialt inkludera konsten och de professionella bild- och formkonstnärerna i den offentliga konsten i kommunernas arbete med sin arkitekturpolicy. Flera intressen kan via gestaltad livsmiljö mötas och konsten bör alltid inkluderas här.

Inventering av myndigheters konst. (kommuner, regioner och andra myndigheter).

Kartläggningar visar att en stor mängd offentlig konst försvunnit eller vittrat sönder genom åren. För att säkerställa att vårt lands konst tas om hand bättre och våra skattebetalares medel ges vikt önskar vi trycka på vikten av inventering av konst. Statens Konstråd följer denna fråga och menar på att följande process är att föredra:

Statens offentliga konstsamling ska inventeras regelbundet för att hålla långsiktigt.

Att inventera konst innebär att skaffa en överblick över konstverkens status, på så sätt går det lättare att planera vilka åtgärder som behöver vidtas för att konsten ska bevaras i gott skick.

Processen för inventering följer tre steg:

  1. Utse en konstansvarig

  2. Gör en grundinventering

  3. Genomför årliga inventeringar

Mer information finns på Statens Konstråds hemsida.

Copyrightdirektivet. Utöver ovan tankar och de punkter som vi listat i sammanfattningen önskar vi från vårt håll att Regionen följer utvecklingen av det viktiga upphovsrättsdirektiv som nyligen röstats igenom i EU och som på sikt kommer att ge mer skäliga ersättningar till våra medlemmar givet hur olika aktörer ska betala för användande av våra medlemmars verk. Lagen kommer att skrivas i Sverige de nästkommande två åren och Konstnärernas Riksorganisation samarbetar med Bildupphovsrätt för att säkerställa strategiska avtal gällande bildlicenser som kommer våra medlemmar till del.

För Konstnärernas Riksorganisation,

Tuss Mari Lysén, ordförande Konstnärerna Riksorganisation Skåne

Eva Månsson, verksamhetschef Konstnärernas Riksorganisation