Konsten som ska göra oss friskare

TEXT: 
Karin Faxén Sporrong
BILD: 
Per Mannberg
Konst i vårdmiljöer har återigen fått ett uppsving. Konsten på Nya Karolinska får stor uppmärksamhet i medierna och på Sahlgrenska har man öppnat en konstateljé. Men hur förklarar man det läkande med konst?

 


KRISTINA MATOUSCH, Wash up! Stream, 2017, Nya Karolinska Solna. Budget: 590 000 kr.

Sjukhuskonst. Smaka på det ordet. Vandrar tankarna kanske till klatschiga väggreliefer i entréer? Muralmålningar vid sänghissar? Missriktad gladkonst? Konsten i många sjukhuskomplex har förut fått en outtalad roll. Att muntra upp. Göra det lite lättare att vistas i överdimensionerade och anonyma vårdmiljöer.

Nyss invigda Nya Karolinska Solna går ut starkt i medievana presentationer av byggprojektet. Den offentliga konsten är en central del i sjukhusets spetskompetens och identitet. NKS kan visa upp den mest påkostade offentliga konstsatsningen någonsin i Sverige. Förutom den inköpta lösa konsten finns omkring 50 platsspecifika verk i anläggningen.

Kristina Matousch har gjort ett verk för sterilcentralen. Där rengörs kirurgiska instrument efter operationer. Restriktionerna är höga med maximala hygienkrav och begränsad tillgänglighet. Hon gjorde studiebesök i samband med skiss-starten och pratade om konsten med personalen.

– Jag tolkade samtalet som att de längtade bort från det kalla och sterila. Tvärtemot vad jag tänkte då jag sökte uppdraget. Jag fick tänka om helt. Det var en utmaning och ett stort ansvar att både hålla en hög konstnärlig nivå och göra ett verk som är behagligt att vistas med varje dag.  

Verket Stream består av 17 laminerade fotografier av havet som täcker en 3 x 25 meter lång vägg i rummet. Bilderna är tagna på exakt samma plats, men under olika väderlek, årstider och tider på dygnet. På avstånd är verket abstrakt. Går man nära framträder detaljer, blåstång, fåglar och rörelser i vattnet.

– Jag har generellt inga bra erfarenheter av konst på sjukhus. Det påverkade mig mycket vad det gäller skiss och koncept. Människor på sjukhus är utsatta och befinner sig i ett känsligt läge. Konsten kan vara i vägen, göra saker värre. Men om den fungerar är det fantastiskt. Ett enormt ansvar vad gäller mottagandet av konsten vilar på projektledare och inköpare, säger Kristina Matousch.

Jesper Nyrén arbetade fram verket Kristall för en av sjukhusets mer synliga delar: akutmottagningens entréer. Verket syns på sjukkhusets utsida som ett lysande band längs en 35 meter lång fasad med ett kaleidoskopiskt mönster. Inifrån väntrummet bildas ett ljusgenomsläppligt insynsskydd. Jesper Nyrén har gjort flera offentliga konstprojekt för sjukhus.

– Det är svåra miljöer att förhålla sig till. Komplexa sammanhang, stora begränsningar. Men det är det som är intressant. På en akutmottagning tänker jag mig att konsten kan erbjuda människor ett annat rum att träda in i. Jag ville att verket skall vara så komplext att man kan försvinna in i det. En viktig del i processen var att jobba med transparensen. Jag ville att det skulle bli en rörelse i glaset av ljusets skiftningar. När solen går i moln blir det nästan som en suck.


JESPER NYRÉN, Kristall 2017, Nya Karolinska Solna. Budget: 1 360 000 kr.

Länge har konsten betraktats som ett läkande inslag i vårdmiljöer. De senaste åren har det gjorts viss forskning på den fysiska miljöns konkreta, mätbara effekter på tillfrisknandet, det som kallas EBD, Evidence Based Design. I forskning som använts till förstudien till konsten på NKS lyfts vårdmiljöns betydelse för saker som smärtlindring och sänkt stressnivå. Roger Ulrich, miljöpsykolog och ledande i forskningen kring offentlig konst i vårdmiljö, går så långt att han avråder från abstrakt konst till förmån för en naturavbildande sådan. Men alla är inte säkra på att det är så enkelt. En av dem är Stefan Lundin, forskare på Centrum för Vårdens arkitektur på Chalmers i Göteborg. Han tycker att landstingens konstenheter ofta har problem med att röna förståelse för en konst bortom naturmotiven som också söker andra emotionella eller existentiella värden.

– Konst i vården blir väldigt enkelritad om man begränsar den till motiv, säger Stefan Lundin.

I psykiatrins historia finns en tradition av patienters eget konstnärliga skapande arbete som en metod för rehabilitering. Sedan januari pågår på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg en pilotverksamhet där man undersöker konstnärligt arbetete som verksamhet i samband med psykisk ohälsa.

– Konsten utmanar idén om den rationella människan och bidrar till läkning. Det paradoxala är att om vi försöker fånga det läkande undflyr det oss. Just för att det är fritt kan det bli läkande, säger Elisabeth Punzi, forskare på Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.

Hon är knuten till projektet Konstateljén på Sahlgrenska Psykiatri Affektiva på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och intresserar sig mycket för hur skapande av  konst kan integreras  mer i klinisk verksamhet.

– Själva processen är i fokus och deltagaren kan vila från tankar om hur man "borde" tänka, göra eller känna. Något som människor med psykisk ohälsa får höra ständigt och jämt. Tyvärr har vi idag en vård som strävar efter standardisering och teknifiering och vi tycks tro att människor är förutsägbara. Diagnoser och strukturerade metoder står i fokus och vi negligerar de delar av människan och de möjligheter till läkning som inte passar in i denna mall. Det är sorgligt.

Till Konstateljén kan patienter komma för egen skapande verksamhet. Stefan Karlsson driver verksamheten på sjukhuset. Han är konstnär och utbildad mentalskötare.

– Läkare rekommenderar patienter att gå hit och måla av sig ångesten. Det finns inga måsten. Det är kravlöst att vara här och det tror jag är viktigt.

Stefan Karlsson arbetade på 1970-talet på Lillhagens mentalsjukhus i Göteborg. Då var det vanligt med skapande verksamhet inom vården. Under psykiatrireformen på 1990-talet monterades den ner.

– Det fanns stora resurser för patienter att arbeta konstnärligt på 70-talet. Det var ganska fantastiskt att få vara med om det.  

Han menar att det för många människor är vikigt att för en stund få glömma bort var de befinner sig och komma in i ett kreativt flöde.

- På sjukhuset fungerar verksamhet som ett sätt att känna sig som en frisk människa igen, som en väg ut. Och jag märker tydligt hur de som fortsätter måla och skapa efter utskrivningen inte så lätt faller ner i depressioner.

Konsten på NKS
Den totala budgeten för konsten på Nya Karolinska ligger på 118 miljoner kronor. 43 verk är platsspecifika gestaltningsuppdrag. Antal inköpta verk beräknas landa på 500 st. Dessutom tas cirka 1 000 verk med från den gamla sjukhusbyggnaden.