En konstnär med superkrafter

Carolina Falkholt målar kukar i New York
TEXT: 
Martin Brusewitz
BILD: 
Anders Ahlgren, Carolina Falkholt
Carolina Falkholt är i USA för att göra upp med sitt förflutna. Och för att visa Donald Trump att hennes kuk är större än hans.

Carolina Falkholt hade bott i New York i fyra år när flygplanen flög in i World Trade Center och världshistorien tog en skarp vändning. Det var inte på grund av terroristattacken som hon lämnade staden men händelsen var den utlösande faktorn, ett klimax på ett länge kulminerande kaos, den ”sista varbölden” som hon säger.

– Jag hade träffat så många människor. Jag hade verkligen blivit utnyttjad på ett kränkande vis. Jag är, och det säger min vän här fortfarande, alldeles för ”trusting”, godtrogen. Men jag måste lita på mig själv. Och så hamnar man i situationer, det hände mig ofta när jag var yngre, som till en början var roliga. Man sitter och dricker och skrattar och ritar och plötsligt lägger någon någonting i ens drink och så vaknar man upp i någon sorts trans. Men gud hur hände det här? Man är i ett helt annat rum, helt annan situation. Så tittar man ut i rummet. Shit där står någon med en videokamera. Och liksom filmar det här som pågår… ”Okej, du är vaken nu, då kan du gå”, säger någon…

Hon lämnade New York och åkte hem till skogen i Dalsland där hon hade växt upp. Bosatte sig senare i Göteborg och fick barn. New York har alltid känts som ett ofärdigt kapitel för henne och nu, 17 år senare, har hon återvänt på ett stipendium från Konstnärsnämnden.

– Jag lämnade staden i ett slags svårmod, nästan mot min vilja. Jag var tvungen att fly. Av olika anledningar. Och jag kan inte riktigt förlika mig själv med att jag är någon som flyr. Om jag är rädd för någonting måste jag ta itu med det, för rädsla är det farligaste som finns, det som skadar mest.

Tror du att det är en slump att just du är här i dessa tider?

– Jag är ju utvald av svenska staten att sitta här i den här terroristcellen… turistcellen, hehe. Jag är här för att tänka, samtidigt som jag ska hit och bara förstöra. Förstöra den amerikanska nationalistiska vågen. Jag är ju bara en konstnär men jag har en massa superkrafter.

Carolina Falkholts mest kända återkommande motiv är hennes vaginamuraler, eller ”grafitta”, som hon kallar det. Inte sällan har de hamnat i blåsvädret och diskuterats ända upp på riksdagsnivå. Nu är hennes plan att måla en fitta i varje amerikansk delstat. Men i New York var det en målning av ett manligt kön som skapade rabalder och tidningsrubriker.

På julafton, när hon efter sju dagars målande precis slutfört en stor väggmålning föreställande en fitta med ögon körde hon sin lift, ”min pansarvagn”, till en annan vägg några gator bort. Där målade hon en tre våningar hög, lilaröd, erigrerad penis.

Reaktionerna kom ifrån en slags avundsjuka. Att nej, hon får inte ha en så stor kuk, liksom.

– Min familj var på väg hit så jag skissade upp kuken på två timmar. Det är en väldigt snabb teckning men den blev så verklig på grund av människorna på gatan, att de hejade på mig. Så här: “Woow!” “That’s amazing!”, ”Is that a dick?” ”Is that a cock?” Jag hörde hur de skrek nere på gatan, av glädje, och de skrattade. Jag la in en extra växel.

Allt från svenska kvällstidningar till The New York Times och The Guardian skrev om händelsen. Efter tre dagar målades den över.

– Reaktionerna kom ifrån en slags avundsjuka. Att nej, hon får inte ha en så stor kuk, liksom.

Menar du det?

– Jag menar att jag säger till president Trump att min kuk är så mycket större än din. Den har odlats i det här lilla, lilla landet som du snackar så mycket om, som du inte ens vet något om.. Det är att markera ett globalt sexuellt territorium och det handlar om politisk estetik. Presidenten bygger hela sitt presidentskap på cirkusestetik, med kameror och hejaklackar. Han är värsta performancekonstnären. Jag försöker interagera med det utifrån de medel jag har.

 

Carolina Falkholt (Blue) har uppmärksammats för sina stora väggmålningar föreställande vaginor, ”Grafitta” som hon kallar det. Hon skapar också performancekonst och musik. Aktuell med: Konstnärsnämndens Iaspis-stipendiat i New York. Under ett år får hon tillgång till en lägenhet i West Village, samt 250 000 kronor att leva och resa för.