Debatt i DT: Så här kan Dalarnas kulturplan bli ännu bättre!

FÖRFATTARE: 
Matilda Haritz Svenson, Eva Månsson, Pontus Björkman
Datum: 
lördag, juni 30, 2018
PUBLIKATION: 
Dalarnas Tidning med fler publikationer i Dalarna
Konstnärernas Riksorganisation i Dalarna och på riksplanet ger konkreta förslag till hur den nya kulturplanen i Dalarna kan bli ännu bättre.

FN:s särskilda rapportör för kulturella rättigheter Farida Shaheed skriver i rapporten Rätten till konstnärlig frihet och kreativitet: ”Vitaliteten i den konstnärliga kreativiteten är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och för att demokratiska samhällen ska kunna fungera.”I linje med det slår vår grundlag fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten, något som även gäller Landstinget Dalarna och kommunerna i länet.

Genom Kultursamverkansmodellen får Dalarna årligen ett statligt anslag för att utveckla en kulturverksamhet som även ska bidra till det nationella målet om att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”. Nu har Landstinget Dalarna processat fram en kulturplan för åren 2019-2022. Den har, som sig bör, goda ambitioner men där finns också områden som kan utvecklas.

Nytt för i år är att riksdagen har infogat ett helt nytt ändamål i modellen: professionell bild- och formverksamhet. För att svara upp mot detta borde Landstinget Dalarna tillföra ett par mål och satsningar på bild- och formkonstområdet, särskilt om länet vill få höjda anslag från staten. Med de här tilläggen skulle kulturplanen bli ännu mer adekvat:  

• Utarbeta en konkret handlingsplan för bild- och formkonsten i dialog med konstnärerna och kommunerna, gärna med stöd i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”.

• Utveckla stödfunktioner och metodutveckling i dialog med de kommuner som vill stärka sitt arbete med konstnärliga gestaltningar vid om-, ny- och tillbyggnationer.  

• Anta en åtgärdsplan för att utställningsavtalet (MU-avtalet) ska tillämpas i hela regionen och inför en MU-avtalspott (som Västragötalandsregionen) till vilken arrangörer i regionen kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar inklusive arvode för sin arbetstid.

• Förtydliga och förstärk Dalarnas Museums uppdrag avseende samtidskonsten

• Utred behoven av och möjliga platser för ett resurscentrum för bild- och formkonsten.

Med dessa kompletteringar skapas förutsättningar både för en vital konstscen med hög kvalitet och för att professionella konstnärer ska kunna vara verksamma i länet. Konstnärernas villkor är en av länets största kulturpolitiska utmaningar. Konstnärsnämndens senaste inkomstrapport visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärerna i Dalarna var 12 112 kronor före skatt 2014. Siffran kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet: 23 842 kronor.

Kultursamverkansmodellens stomme handlar om att skapa synergieffekter genom samverkan. I den andan bör Landstinget Dalarna även stödja kommunerna med metoder och verktyg (så som cultural planning) för att kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen, och underlätta för kommuner och privata exploatörer att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. Om kommunerna låter allmännyttan och privata bolag dela på ansvaret för konsten i de offentliga rummen kommer invånarna, oavsett boendeort, få en mer likvärdig tillgång till de mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i våra livsmiljöer.

I vårt remissvar till kulturplanen finns 22 förslag för att stärka delaktigheten och utvecklingen av det nya området professionell bild- och formverksamhet. Skrivs förslagen in i kulturplanen och genomförs, tas viktiga steg för att Dalarna ska bli en alltmer tongivande kulturregion.

Matilda Haritz Svenson, konstnär och talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Dalarna
Eva Månsson, verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation
Pontus Björkman, samordnare för Kulturvalet.se