Juridisk Rådgivning

Kontaktuppgifter och telefontider KRO/KIF
Telefonrådgivning öppen måndag - fredag 9.00 - 17.00
LUNCHSTÄNGT 12.00 - 13.00
Telefon: 08 - 54 54 20 80
E-post: juridik(at)kro.se eller juridik(at)kif.se


KRO/KIF svarar på frågor om:

1. Intrång i ideell rätt, som t.ex.
o utebliven namnangivelse

o förvanskning

o beskärning

Detta gäller alla medier, dels när den kränkande åtgärden springer ur en relation mellan konstnären och användaren såsom t.ex. skissuppdrag, utsmyckning uppdrag, utställning etc. och dels i motsvarande situation/er om konstnären är medlem i BUS men inte i KRO/KIF.

Exempel:
a) Konstnären har gjort en skiss eller en utsmyckning. När uppdragsgivaren publicerar kommer inte konstnärens namn med eller bilden publiceras i beskuret skick.

b) Enligt en gammal överenskommelse har en uppdragsgivare rätt att använda konstnärens bilder i olika sammanhang och när han gör så återges de i förvanskat skick, t.ex. har text skrivits över bilden eller färgställningen ändrats.

c) Ett konstverk har använts med stöd av en undantagsbestämmelse i upphovsrättslagen, t.ex. som illustration till en kritisk artikel eller den är avbilning av ett utomhuskonstverk och konstnären har t.ex. inte namngivits eller verket har beskurits eller förvanskats.

2. Förfalskningar
Verkets upphovsman är inte som det uppges vara.

Exempel:
a) Skulpturen, målningen etc. presenteras eller säljs som ett konstverk gjort av konstnären Nisse men i själva verket är det Olle som gjort konstverket. Olle har nog även satt dit Nisses signatur.

3. Plagiat av brukskonstföremål där produkten säljs som original
Exempel:
a) Vissa butiker säljer t.ex. plagiat av Henrik Thor-Thor Larsens stol ”Ovalia”(Egg chair). Stolarna sägs vara original men är i själva verket piratkopior som förts in i Sverige, alltså förfalskningar.

4. Efterbildningar eller plagiat där syftet inte är kommersiellt
Det handlar om efterbildningar där det inte kommersiell aktör med affärsverksamhet som är av central betydelse för att plagiatet framställs, i allmänhet enstaka exemplar.
Exempel:
a) I flera bostadsfastigheter hade fastighetsägaren låtit en inhyrd artist måla bilder som efterbildade några av sveriges mest kända konstnärers målningar. Efterbildningen gjordes bara för att förhöja trivseln i fastigheterna. Något syfte att sälja bilderna vidare eller att tjäna pengar på efterbildningen fanns inte, syftet var inte kommersiellt.

5. En konstnär ”går in” i annans verk
Exempel:
a) En konstnär använder en annan konstnärs verk och förändrar det på något sätt, t.ex. genom att lägga till detaljer, spegelvända det, ändra färger, måla streck över, skriva kommentarer på det. Ett känt exempel är när Marianne Lindberg köpte ett verk av Lena Cronqvists och ”gick in” Lenas verk genom att byta ut det ursprungliga ansiktet i verket mot sitt eget.

b) En konstnär använder sig av en annan konstnärs verk i ett collage och den använde konstnären har invändningar emot det.

6. Återgivningen är resultatet av ett uppdrag
Med uppdrag avses även utställningar, skisser etc. Det handlar om tillfällen där upphovsmannen själv gjort överenskommelse med en uppdragsgivare etc.

Exempel:
a) Konstnären har på en kommuns uppdrag gjort en utsmyckning i kommunalhusets entré. Kommunen använder verket i olika sammanhang, t.ex. som illustration i interna rapporter något som eventuellt inte ingick i konstnärens överenskommelse med kommunen. Det finns alltså redan en relation (ett gammalt avtal eller överenskommelse) mellan kommunen och konstnären, men oenighet råder om vad som ursprungligen överenskommits.

b) Konstnären har bjudits in att delta i en tävling som utlysts av ett fastighetsbolag. Konstnären lämnar in ett skissförslag och upptäcker senare att skissen finns som illustration i bolaget årsredovisning.

7. Vidareanvändning av verk utöver ursprungsöverenskommelsen
Vidareanvändningen ska ha skett av ursprungliga avtalsparten eller upp- eller överlåtits av denne. Är det fråga endast om en uppenbar inkasseringsåtgärd, som inte innebär tolkningstvister avseende vad parterna har avtalat i ursprungsöverenskommelsen, kan KRO/KIF vidarebefordra frågan till BUS

Exempel:
Situationen är likartad 6) ovan.

a) Konstnären har gjort en utsmyckning åt en kommun och kommunen använder på ett annat sätt än som avtalats.

b) Kommunen ger t.ex. det lokala renhållningsbolaget rätt att använda utsmyckningen som illustration på sin hemsida, allt i tron att man har den rätten enligt uppdragsavtalet med konstnären.

Är det så att det inte råder någon som helst tvivel om vad som avtalats med kommunen - det finns ett tydligt avtal, och några motstridiga tolkningar finns inte mellan kommunen och konstnären - kan KRO/KIF hänvisa ärendet vidare till BUS för en ren fakturering

BUS hanterar

1. Avtal eller tillstånd om sekundär återgivning för medlems räkning
Det handlar om användning som inte hänger samman med ett uppdrag.

Exempel:
a) Konstnären har publicerat ett konstverk. Ett bokförlag vill använda bilden som illustration i en bok. Ett stålverk vill använda bilden i sitt produktblad, en blomsterhandel vill använda bilden på sin hemsida.

Det finns inget tidigare uppdrag eller avtalsrelation mellan konstnären och användaren. Det handlar om en ren andrahandsanvändning.

2. Intrång i ideell rätt
Syftar på tillfällen där återgivningen är resultatet av ett tillstånd eller ett avtal med BUS.

Exempel:
a) BUS har licensierat en användning av ett konstverk på ett vykort. Användaren utelämnar konstnärens namn intill avbildningen

b) BUS har licenserat en användning av ett konstverk på en hemsida. Konstverket återges i beskuret skick.

3. Icke licensierade avbildningar eller återgivningar
Upphovsmannen själv har inte medgivit användningen, upphovsmannen representeras av BUS och avbildningen/återgivningen ska inte hanteras av KRO/KIF enligt ovan.

Exempel:
a) En reklambyrå använder ett konstverk av en BUS-medlem i en annonskampanj. Varken BUS eller konstnärens medgivande har inhämtats.

b) En tidning använder ett konstverk som illustration i en artikel, något tillstånd finns inte från BUS eller konstnären

I båda exemplen saknas en föregående avtalsrelation mellan konstnären och användaren.

4. Efterbildningar eller plagiat där syftet är kommersiellt
Producenten eller annan inblandad aktör driver affärsverksamhet som är av väsentlig betydelse för efterbildningens/plagiatets tillkomst. Det ska finnas ett vinstintresse.

Exempel:
a) Ett större varuhus plagierar en konstnärligt utformad vas som ursprungligen skapats av en BUS-medlem. Varuhuset säljer den som en egen produkt och inget medgivande finns från konstnären att använda verket.

Här är fråga om ett plagiat som inte är inte en piratkopia (dvs man hävdar inte att verkets upphovsman är någon annan än det i själva verket är) och syftet är att tjäna pengar.

5. Avlidna BUS-medlemmars rättigheter enligt punkterna 1- 4 hanterar BUS.

Kontaktuppgifter och telefontider till BUS
Hittar du här >>