Upphovsrätt
Kort om upphovsrättslagens bestämmelser.
Upphovsmannens ensamrätt
Upphovsrätt inträder automatiskt vid tillkomsten av ett konstverk. Den gäller därefter under konstnärens livstid och i 70 år efter det att hon/han avlidit.
Upphovsrätten är ekonomisk och ideell
Den ekonomiska delen av upphovsrätten ger upphovsmannen (konstnären) en exklusiv möjlighet att förfoga över sitt verk och att bestämma när verket skall presenteras för allmänheten första gången. Därefter krävs det tillstånd från konstnären varje gång verket ska återges i exempelvis tidning, bok eller på internet. Konstnären har även rätt till ersättning för användningen.
Upphovsrättens ideella del innebär dels att konstnären har rätt att motsätta sig kränkande ändringar eller beskärningar av verket, dels att konstnären namn alltid skall anges när verket görs tillgängligt för allmänheten och när exemplar av verket framställs.
Inskränkningar upphovsrätten
Som huvudregel har upphovsmannen alltså en ensamrätt att bestämma över sitt verk. Mot konstnärens intresse står dock vissa andra samhälleliga intressen av att i vissa fall kunna utnyttja verk, t.ex. debatt- och informationsintresset. Upphovsrättslagen anger därför ett antal fall där upphovsmannens ensamrätt inskränks. Inskränkningarna berör endast konstnärens ekonomiska rättigheter och inte de ideella rättigheterna. På konstområdet är det framför allt följande inskränkningar som är av intresse.
Fri återgivning i kritisk eller vetenskaplig framställning
Konstverk får fritt återges i en kritisk eller en vetenskaplig framställning för att tillgodose debattintresset. Populärvetenskapliga framställningar innefattas inte.
Fri återgivning i rapportering om dagshändelse
Tidningar och tidskrifter får fritt återge verk i samband med redogörelse om dagshändelse. Det måste dock finnas ett samband mellan dagshändelsen och konstverket. Dagshändelsen kan beröra vilket ämne som helst, men eftersom det krävs ett samband mellan händelsen och det återgivna verket är det i stort sett endast dagshändelser på konstområdet som vanligtvis kommer ifråga.
Fri återgivning i meddelande om försäljning m.m.
Konstverk får fritt avbildas om de ställs ut, är till salu eller ingår i en samling, men endast i meddelanden om utställningen eller försäljningen (t.ex. i annonser eller prospekt) och i kataloger.
Fri återgivning av konstverk på allmän plats
Konstverk som är stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus får fritt avbildas. Anledningen är att man ansett att sådana verk utgör en del i stads- eller landskapsbilden och att det därför ska vara fritt för alla att återge det. Konstverk på privat mark eller verk som inte är stadigvarande placerade, t.ex. installationer utomhus och tidsbegränsade skulpturutställningar utomhus, är dock inte fria för återgivning.
Visning av konstverk i TV och på film
Vid visning av skyddad konst i TV eller på film gäller andra regler. För att kunna visa konst i de sammanhangen måste det finnas ett tillstånd från upphovsmannen och han eller hon har rätt till ersättning. Vid rapportering från en dagshändelse är det tillåtet att visa så mycket som informationssyftet kräver, dvs. endast korta avsnitt.
Bearbetning av konstverk
Det är inte tillåtet att bearbeta eller på annat sätt förändra ett upphovsrättsligt skyddat konstverk utan tillstånd från upphovsmannen. Om en bearbetning anses vara så pass självständig från originalverket att det är att betrakta som ett nytt verk behövs det däremot inget tillstånd från den ursprunglige upphovsmannen.
Upphovsrättsligt skyddade konstverk har även en lagstadgad rätt till respekt (se vidare ovan, ideell rätt). Det innebär att det inte är tillåtet att beskära verket eller på annat sätt ändra det. Det är inte heller tillåtet att återge verket i sammanhang som kan vara kränkande för upphovsmannens konstnärliga anseende eller egenart.
Efterbildning av brukskonst
Vid fall av efterbildning av brukskonst kan den som anser sig skapat ett upphovsrättsligt verk även vända sig till Svensk Forms opinionsnämnd. Nämnden har till uppgift att som opartiskt organ avge yttrande om upphovsrättsligt skydd för brukskonst. Nämnden kan yttra sig i såväl tvister mellan parter som beträffande fastställelse för upphovsrättsligt skydd för brukskonst för enskild part. Nämnden är en s.k. hedersdomstol och dess utlåtanden är därför inte juridiskt bindande, men nämndens utlåtande kan ändå följas av parter och domstolar.
Friköp av upphovsrätten
Det är vanligt att nyttjare/beställare av verk vill köpa loss upphovsrätt till ett verk för att kunna använda det fritt t.ex. i marknadsföring eller för nya upplagor av böcker, CD-rom eller affischer. På det sättet kan nyttjaren/beställaren hålla alla möjligheter öppna för ytterligare nyttjanden. Man ska tänka sig noga för innan man går med på friköp, erfarenheten är att upphovsmannen nästan alltid förlorar på en sådan uppgörelse.
Konstverk får fritt avbildas om de ställs ut, är till salu eller ingår i en samling, men endast i meddelanden om utställningen eller försäljningen (t.ex. i annonser eller prospekt) och i kataloger.
Fri återgivning av konstverk på allmän plats
Konstverk som är stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus får fritt avbildas. Anledningen är att man ansett att sådana verk utgör en del i stads- eller landskapsbilden och att det därför ska vara fritt för alla att återge det. Konstverk på privat mark eller verk som inte är stadigvarande placerade, t.ex. installationer utomhus och tidsbegränsade skulpturutställningar utomhus, är dock inte fria för återgivning.
Visning av konstverk i TV och på film
Vid visning av skyddad konst i TV eller på film gäller andra regler. För att kunna visa konst i de sammanhangen måste det finnas ett tillstånd från upphovsmannen och han eller hon har rätt till ersättning. Vid rapportering från en dagshändelse är det tillåtet att visa så mycket som informationssyftet kräver, dvs. endast korta avsnitt.
Bearbetning av konstverk
Det är inte tillåtet att bearbeta eller på annat sätt förändra ett upphovsrättsligt skyddat konstverk utan tillstånd från upphovsmannen. Om en bearbetning anses vara så pass självständig från originalverket att det är att betrakta som ett nytt verk behövs det däremot inget tillstånd från den ursprunglige upphovsmannen.
Upphovsrättsligt skyddade konstverk har även en lagstadgad rätt till respekt (se vidare ovan, ideell rätt). Det innebär att det inte är tillåtet att beskära verket eller på annat sätt ändra det. Det är inte heller tillåtet att återge verket i sammanhang som kan vara kränkande för upphovsmannens konstnärliga anseende eller egenart.
Efterbildning av brukskonst
Vid fall av efterbildning av brukskonst kan den som anser sig skapat ett upphovsrättsligt verk även vända sig till Svensk Forms opinionsnämnd. Nämnden har till uppgift att som opartiskt organ avge yttrande om upphovsrättsligt skydd för brukskonst. Nämnden kan yttra sig i såväl tvister mellan parter som beträffande fastställelse för upphovsrättsligt skydd för brukskonst för enskild part. Nämnden är en s.k. hedersdomstol och dess utlåtanden är därför inte juridiskt bindande, men nämndens utlåtande kan ändå följas av parter och domstolar.
Friköp av upphovsrätten
Det är vanligt att nyttjare/beställare av verk vill köpa loss upphovsrätt till ett verk för att kunna använda det fritt t.ex. i marknadsföring eller för nya upplagor av böcker, CD-rom eller affischer. På det sättet kan nyttjaren/beställaren hålla alla möjligheter öppna för ytterligare nyttjanden. Man ska tänka sig noga för innan man går med på friköp, erfarenheten är att upphovsmannen nästan alltid förlorar på en sådan uppgörelse.
Läs mer
|
Fråga Elisabeth
Har du juridiska eller ekonomiska frågor?
Kontakta vår förbundsjurist Elisabeth Sahlin.
elisabeth(at)kro.se
08-54 54 20 80
Handlingar från årsmöte
Finns nu på medlemssidorna!
Under flikarna Förening KRO och Förening KIF.
test
Välkommen till KIFs årsmöte och KROs riksmöte den 25 april i våra nya lokaler på liljeholmen i Stockholm.
KALENDER
11-11-16 – 12-03-29
11-11-16 – 12-03-29

